Sökresultat:
356 Uppsatser om Rökfri arbetstid - Sida 9 av 24
Att leva med smÀrta vid fibromyalgi
Att leva med fibromyalgi pÄverkar mÀnniskors upplevelser av sig sjÀlva och det dagliga livet. Fibromyalgi har en okÀnd etiologi och personer som drabbats upplever en mycket svÄr tid innan de har fÄtt sin diagnos bekrÀftat. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med sjukdomen fibromyalgi. 18 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1998 och 2001 analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att smÀrtan, tröttheten och bristen pÄ sömn pÄverkar förmÄgan att arbeta, att tröttheten pÄverkar det sociala livet, att fÄ hjÀlp av familjen i dagliga sysslor.
Controllerarbete pÄ Scania : En studie kring controllerns dagliga arbete
Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.
Rökfri arbetstid? : En enkÀtstudie bland kommunanstÀllda
Smoking is a health problem with a negative impact on virtually all body organs. Smoking can cause, for example, lung cancer, cancers in other organs and cardiovascular disease. There is also a social aspect of smoking. If individuals have many smokers in their environment, the risk to start smoking is increased, and for those who already smoke the chance of quitting will be less. Many municipalities today face smoke-free working to reduce smoking and passive smoking adverse effects.
Framtagning av automatiskt system för hantering av arbetsorder till SAAB 340
Som dom flesta underhÄllsbolag jobbar Àven TAM (TÀby Air Maintenance) med arbetsordrar. Dessa för att visa vilka arbeten som skall utföras, var de skall utföras och hur de skall utföras. Uppgiften som tilldelades var att effektivisera TAM:s (TÀby Air Maintenance) arbetsordersystem pÄ flygplansmodellen SAAB 340. Deras nuvarande tillvÀgagÄngssÀtt Àr att arbetsordern först lÀggs in manuellt i Microsoft Excel för att sedan redigeras och anpassas för den specifika kunden. Arbetsorden delas upp i olika sektioner av flygplanet, detta görs för att underlÀtta teknikernas och mekanikernas arbete nÀr de bestÀmmer hur arbetet skall fördelas.
"Vi Àr verktyget sjÀlva" EN studie om hur handledare pÄ ett fontÄnhus förhÄller sig till sin handledarroll
Denna uppsats handlar om handledare pÄ ett fontÀnhus och hur de förhÄller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebÀr sjÀlvkÀnnedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhÄllningssÀtt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sÀtta grÀnser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig Ät beroende pÄ hur personlig/privat man som handledare vill vara. GrÀnsdragning Àr en del av arbetssÀttet pÄ fontÀnhuset. Att sÀtta grÀnser Àr viktigt dÄ man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.
LÀrares arbetssituation sett ur ett arbetsrÀttsperspektiv : Hur uppmÀrksammar skolan de elever som inte uppnÄr kunskapsmÄlen?
Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.
Ăr medberoende i högre grad utbrĂ€nda/utmattade Ă€n en kontrollgrupp med ej medberoende studenter?
Stress i arbetslivet anses vara den frÀmsta orsaken till utbrÀndhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det Àr vÀrt att Àven studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera pÄ ohÀlsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrÀnda/utmattade Àn icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i sjÀlvhjÀlpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkÀt, bestÄende av tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr; Karolinskas utbrÀndhetsformulÀr samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.
SmÄ- och medelstora företags uppdateringsarbete av hemsidor
MÄnga smÄ- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krÀvs dock att den Àr uppdaterad. Vi anser att mÄnga företag ej förutser vilka resurser som krÀvs för att hÄlla sidan uppdaterad. Vi vill dÀrför kartlÀgga vilka problem företag i dagslÀget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill dÀrefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrÄn Smelink AB, som sÀger sig underlÀtta webbnÀrvaron för denna typ av företag.
Den upplevda motivationens paradox
Den hÀr uppsatsen bygger pÄ vÄr hypotes som vi har utformat utifrÄn olika motivationsteoretiker som inriktar sig pÄ mÀnskliga behov. VÄr hypotes Àr att genom tillfredsstÀllelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vÄr egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur de mÀnskliga behoven tillfredsstÀlls pÄ ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten frÄn denna visar sig vara motsÀgelsefulla och Àr dÀrför svÄra att tyda.
Undersköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom demens- och ÀldrevÄrd
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och ÀldrevÄrd, samt betydelsen av stöd i arbetet frÄn omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vÄrdpersonal pÄ ett Àldreboende med inriktning pÄ demensvÄrd. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehÄll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lÄgt beslutsutrymme i sitt arbete.
Stresshantering med hjÀlp av sjÀlvvalda inspelade ljud frÄn naturen: En kvalitativ studie om naturens pÄverkan pÄ upplevd stress
Syftet med denna studie var att undersöka hur sjÀlvvalda inspelade naturljud kunde pÄverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju kontorsarbetare. Studien bestod av tvÄ intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna pÄ en av tvÄ valbara ljudfiler med naturljud pÄ arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jÀmfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kÀnde deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.
Upplevelser av att vara anhörig till ett barn med cancer.
Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig nÀr ett barn drabbas av cancer och hur omvÄrdnadspersonal kan hjÀlpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar framtagna frÄn Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det Àr en stor kÀnslomÀssig pÄfrestning för de nÀrmast anhöriga nÀr ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev kÀnslor som oro, rÀdsla, Ängest och förtvivlan. Syskon kunde Àven kÀnna sig Äsidosatta, samtidigt som de kom nÀrmare sitt sjuka syskon.
Hur fungerar relationen mellan arbetsliv och privatliv? : En studie pÄ flygpersonal och butiksbitrÀden
Detta Ă€r en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien Ă€r innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta pĂ„ obekvĂ€ma tider. Ăr de tvĂ„ sfĂ€rerna, arbetssfĂ€ren och familjesfĂ€ren, relaterade till varandra eller Ă€r de tvĂ„ helt skilda sfĂ€rer? Kan det uppstĂ„ konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet Ă€r att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbitrĂ€den. Olika teoretiska perspektiv presenteras pĂ„ aspekterna av samspelet av arbete och familj.
Belöningssystem - vÀgen till motivation? En kvalitativ och kvantitativ studie kring belöningssystem, arbetstillfredsstÀllelse och motivation i en offentlig och en privat verksamhet i Lund
De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.
LÀrare twenty-four seven? : LÀrares upplevelse av grÀnsdragningar i det grÀnslösa yrket
Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.