Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt.

I Sverige är idag cirka en tredjedel som inte har arbetstid förlagd på kontorstid. Oregelbundna arbetstider har en stor påverkan på hälsan och välbefinnandet. Genom att äta regelbundet kan arbetstid som är förlagd på oregelbundna tider klaras av lättare. Syfte med undersökningen är att kartlägga hur kostvanorna hos poliser i yttre tjänst påverkas av oregelbundna arbetstider och sömn på oregelbundna tider. Hur poliserna upplever att deras kostvanor påverkas av oregelbundna arbetstider, sömnens inverkan på kostvanorna och vilka hinder och främjande åtgärder det finns för att förbättra kostvanorna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  MetodStudien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens.

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

Syfte: Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv.Metod: Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet.Resultat: Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll.Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor.Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden.Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien.

Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa..

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid).

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka vilka informationskanaler som används inom förvaltningen Arbete och välfärd i Växjö kommun, dels att analysera hur informationsflödet säkras och struktureras inom en organisation.För att besvara syftet har både kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod använts. Jag har intervjuat fem avdelningschefer och gjort en enkät undersökning som de anställda på förvaltningen har besvarat.Undersökningen har visat att övervägande delen av respondenterna upplever att de får för mycket information eftersom de oftast får samma information via flera olika kanaler.Slutsatsen är att informationsflödet är så stort att det påverkar de anställda negativt och tar mycket av deras arbetstid för att sortera informationen..

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka vilka informationskanaler som används inom förvaltningen Arbete och välfärd i Växjö kommun, dels att analysera hur informationsflödet säkras och struktureras inom en organisation.För att besvara syftet har både kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod använts. Jag har intervjuat fem avdelningschefer och gjort en enkät undersökning som de anställda på förvaltningen har besvarat.Undersökningen har visat att övervägande delen av respondenterna upplever att de får för mycket information eftersom de oftast får samma information via flera olika kanaler.Slutsatsen är att informationsflödet är så stort att det påverkar de anställda negativt och tar mycket av deras arbetstid för att sortera informationen..

Denna uppsats undersöker konsekvenserna av den svenska skolans kommunaliseringen under perioden tidigt 1990 - tal till början av 2012. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsförhållandena har förändrats för lärarna samt ge förslag på hur rådande system kan förbättras. Tre olika områden har undersökts närmre; förändringen av lärarnas lönenivå, lärarnas arbetstid och lärarnas arbetsuppgifter. Den rent konkreta frågeställningen i uppsatsen är: Hur har den kommunala skolan utvecklats när det gäller lönenivå, arbetstid och arbetsuppgifter och vilka konsekvenser har det fått för lärarna under perioden början av 1990-talet fram till början av 2012? Material till detta arbete har hämtats ifrån intervjuer med två rektorer och två lärare som har arbetat i skolan före, under och efter kommunaliseringen, samt de kollektivavtal som slutits mellan den offentliga skolans arbetsgivare och de två största fackförbunden för lärare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, under den undersökta tidsperioden.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Det är inte lätt för en examinator att hålla ordning på antalet arbetstimmar denne förväntas lägga på handledningstid för examensarbeten. Beroende på vilken typ av examensarbete det gäller och vilket budgetår (kalenderår) som är aktuellt kan olika regler gälla. EXIT är ett system där studierektorer kan lägga till budgetår och examinatorer.Genom att sedan specificera hur mycket arbetstid varje examinator skall lägga på handledning vid examensarbeten gör studierektorn det möjligt för examinatorerna att hålla reda på hur mycket tid de förväntas lägga på handledning och hur mycket tid de har kvar för det aktuella budgetåret. Även studenter har nytta av systemet eftersom de kan se vilka examinatorer som finns tillgängliga när de söker examensarbeten..