Sök:

Sökresultat:

356 Uppsatser om Rökfri arbetstid - Sida 6 av 24

Kreditbedömning med kassaflödesanalys : En studie av LĂ€nsförsĂ€kringar Älvsborg/L Finans AB

BakgrundBankers kreditgivning till företag föregÄs av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sÀnka riskerna till en acceptabel nivÄ anvÀnds olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra gÄr mer pÄ magkÀnsla. Kassaflödesanalysen Àr ett verktyg som vissa kreditgivare anvÀnder sig av.

Skiftarbete i drömfabriken : sömnens betydelse för god hÀlsa vid skiftarbete

Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta pÄ en ordningsavdelning och dÀr börja med skifttjÀnst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjÀnst och den problematik som kan uppstÄ. Ett liv med skifttjÀnst stÀller mycket större krav pÄ individen vad gÀller kost, sömn och kÀnnedom om sig sjÀlv. Det som ofta pÄ problematiskt Àr de oregelbundna tiderna och att fÄ tillrÀckligt med sömn. MÄnga negligerar sitt behov av sömn och arbetar sÄ att sÀga pÄ ?förbrukad tid?.

Digitalisering av pappersarbete

Detta exjobb beskriver skapandet av ett system frÄn grunden som digitaliserar och automatiserar allt pappersarbete för en motorcykelverkstad och pÄ sÄ sÀtt eliminerar all onödig arbetstid som gÄr Ät till att leta fram, ta kopior och arkivera papper dagligen.Resultatet Àr ett webbaserat system som kan anvÀndas genom dator, surfplatta och mobila enheter. Med funktionalitet för att söka, lÀgga till, ta bort, modifiera, skriva ut och hitta kunder, motorcyklar, serviceprotokoll och arbetsordrar dÀr moms, kostnader och priser berÀknas automatiskt.Systemet utvecklades med ramverket Django pÄ serversidan och anvÀnder sig av en MySQL databas för att lagra data medan klientsidan utvecklades med ramverket Bootstrap. För att uppnÄ mÄlen anvÀndes bland annat metoder sÄ som intervjuer, wireframes, entitets-sambands-diagram och normalisering..

GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE? : En fallstudie av kortare veckoarbetstid vid Radiumhemmet

Vi arbetar idag mindre tid Àn vad den arbetande mÀnniskan gjort under tidigare Ärtionden, och mÄnga hÀvdar att vi mÄste arbeta mer för att vi ska kunna bibehÄlla vÄr standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar mÄnga vÀldigt mycket idag, och med högt stÀllda krav bÄde pÄ jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts pÄ olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men fÄ har genomförts med bÄde för- och efterstudie. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn den arbetstidsförkortning som genomfördes pÄ Radiumhemmet 2003 dÀr vi genomförde en förstudie dÀr alla som skulle delta i försöket fick svara pÄ en enkÀt innan projektet pÄbörjades. NÀr projektet pÄgÄtt tre mÄnader skickade vi ut ytterligare en enkÀt till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi Àven genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestÄende av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid.

Arbetstidsförkortning : En jÀmförelse av debatt och agerande inom Kommunal och Metall 1988-2003.

Uppsatsen syftar till att jÀmföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. BÄda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mÄl om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal bestÄr till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande mÀn. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbÀttrar hÀlsan, samt ökar jÀmstÀlldheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frÄgan om arbetstidsförkortning, dÀr Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under vÄren 2006 slopade kravet pÄ sextimmarsdag..

Rutinbeskrivning : en fÀltstudie av polsk arbetskraft

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.

Stress hos den nyutexaminerade sjuksköterskan

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver dĂ€rför tydlig vĂ€gledning dĂ„ erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebĂ€r en obalans mellan krav som stĂ€lls och förmĂ„gan att hantera dessa. Ökade krav pĂ„ arbetet visar pĂ„ högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturstudie vilken grundades pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstĂ€lldes.

Familjestruktur och skolk : En studie av sambandet mellan familjestruktur och barns tendens att skolka

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjÀlp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivÄer av skolkbeteenden. Den frÀmsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?tvÄ förÀldrar? och ?ensamstÄende förÀlder?. Sambandet kontrollerades Àven för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med förÀldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

InifrÄn och ut : en designpedagogisk undersökning om hantverksverksamheten pÄ en kriminalvÄrdsanstalt

FÀngelset har varit den frÀmsta formen av bestraffning i modern tid. SamhÀllets straffmetoder har gÄtt frÄn kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla mÀnniskor frÄn kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling berÀknas ske genom arbete och sysselsÀttning under fÀngelsetiden.Med det stÀngda rummet som utgÄngspunkt har min undersökning sökt svar pÄ om, och i sÄ fall varför hantverk Àr viktigt i kriminalvÄrden. UtifrÄn denna undran behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningen:PÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag tillsammans med en grupp interner pÄ en kriminalvÄrdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt dÀr vi arbetat med tygpÄsar som utgÄngspunkt.Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fÀngelset som institution har legat till grund för analysen av materialet.

Sociala medier - en grÄzon i arbetslivet? : En kvalitativ studie om arbetsgivares upplevelser kring anstÀlldas publiceringar i sociala medier

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

InfÀrgning : LÀrares syn pÄ att arbeta med infÀrgning

Det har visat sig under mÄnga Är att elever som vÀljer yrkesinriktat program Àr mindre motiverade till att lÀsa kÀrnÀmnen. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur lÀrarna kan skapa förutsÀttningar för att arbeta med infÀrgning. För att ta reda pÄ förutsÀttningarna för att arbeta med infÀrgning har vi intervjuat sex behöriga lÀrare som arbetar pÄ en gymnasieskola i VÀstra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna Àr villiga till att arbeta med infÀrgningsprojekt, men det finns inte tillrÀckligt med arbetstid till planering för att arbeta pÄ detta sÀtt.

LÀxan och lÀraren : Fem högstadielÀrare intervjuas om lÀxan, dess syften och inverkande faktorer

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

Hur fördelar en lÀrare sin arbetstid? En tidstudie av en lÀrares vardagliga arbete

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lÀrares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lÀrares vardag med hjÀlp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀrarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. DÀrefter redovisas den dagboken som en lÀrare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lÀrare. Arbetet avslutas med en diskussion dÀr de frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn utgör grunden till jÀmförelsen mellan litteraturgenomgÄngen och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lÀrare i skolan?- Hur fördelas en lÀrares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar lÀraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lÀrare pÄ sig utifrÄn samhÀllet och inifrÄn skola.

 EnsamstÄende smÄbarnsmammors förvÀrvsarbete i Sverige idag : En kvalitativ studie över ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete

SkilsmÀssor Àr vanliga i Sverige vilket innebÀr att samhÀllet bestÄr av flertalet ensamstÄende mammor. Den allmÀnna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstÄende mammor inte skiljde sig sÄ mycket frÄn gifta mammor vad gÀller försörjning och förvÀrvsarbete. Statistik frÄn SCB (2009) visar dock att ensamstÄende smÄbarnsmammor ? ifall de förvÀrvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt Àn sammanboende smÄbarnsmammor. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete.

Arbetsformens effekt pÄ stress : En jÀmförelse mellan semestertjÀnst och ferietjÀnst hos gymnasielÀrare

LÀrare Àr en yrkesgrupp med hög arbetsbelastning. Avtalsförhandlingarna 2010 mellan arbetsgivare och lÀrarförbund fokuserade pÄ lÀrarnas anstÀllningsformer och möjligheten att kunna avvika frÄn den traditionella ferietjÀnsten som tillÄter arbete under valfri tid och plats ett antal timmar i veckan. Studiens syfte var att utröna om det fanns nÄgon skillnad i stress utifrÄn kontroll, distansering, arbetsbelastning och socialt stöd mellan anstÀllningsformerna ferietjÀnst och semestertjÀnst (som innebÀr mer reglerad arbetstid). 34 gymnasielÀrare valde att delta i enkÀten, 21 med ferietjÀnst och 13 med semestertjÀnst. Resultatet visade en tendens att gymnasielÀrare med ferietjÀnst upplevde mer kontroll och arbetade mer hemifrÄn Àn semestertjÀnstgruppen samt att kvinnliga gymnasielÀrare hade mer socialt stöd Àn de manliga.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->