Sökresultat:
399 Uppsatser om Röjande signaler - Sida 3 av 27
Effektiv signalering av kritisk information : sepsisvarning pÄ en akutvÄrdsavdelning
Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄverkar akutvÄrdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer pÄ en akutvÄrdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartlÀggning över vilka signaler som finns pÄ akutvÄrdsavdelningen idag, dÀr sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhÄllande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall dÄ patienten ligger pÄ ett övervak presenteras sÄ att den nÄr all personal och med sÀkerhet uppmÀrksammas. I de fall dÄ vÄrdlaget befinner sig pÄ platsen nÀr varningen kan uppstÄ bör larmet istÀllet vara mobilt och enbart presenteras för vÄrdlaget.
Kvalitetskontroll av en fasmÀtande terrester laserskanner FARO Focus3D
Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mÀtinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sÄdana instrument har funnits ute pÄ marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ÀndamÄl. Den Àr möjlig att anvÀnda i vÀntan pÄ att en ISO-standard för TLS faststÀllts.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka en fasmÀtande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mÀtnings- & kartteknik pÄ Tyréns AB i Stockholm.
Missbruk i familjen : - behandlares uppfattningar och erfarenheter av hjÀlpbehov och pÄverkan av anknytning mellan barn och förÀldrar
Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.
UtvÀrdering av HyperLynx Signal Integrity genom jÀmförelse av simulerade och uppmÀtta signaler
Simulering Àr en viktig del av utvecklingsarbetet för nya datorkort hos Centre of Excellence - Computers pÄ Saab AB i Jönköping. Ju tidigare i utvecklingsarbetet som defekter och svagheter hos designen hittas desto enklare och mindre kostsamma blir Àndringarna att införa. PÄ CoE anvÀnds simulerings och analysverktyget HyperLynx frÄn Mentor Graphics för att simulera alla kritiska nÀt. PÄ sÄ sÀtt kan svagheter hos en design hittas redan innan prototypstadiet.För att simulatorn ska vara anvÀndbar krÀvs dock en kunskap om hur dess resultat korrelerar med verkligheten. Det leder till den övergripande frÄgestÀllningen för detta arbete, hur vÀl överensstÀmmer HyperLynx simuleringsresultat med verkligheten? FrÄgestÀllningen besvarades genom att jÀmföra simuleringsresultat med motsvarande uppmÀtta signaler pÄ ett testkort.Resultaten visar att HyperLynx hÄller en mycket god kvalitet.
Hundars förmÄga att tolka mÀnskliga signaler och kÀnna empati
Hunden och mÀnniskan har levt med varandra i ca 15 000 Är och vÄr relation har stÀndigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hÀlsoeffekter som hundar har pÄ mÀnniskor, men vad betyder vÄr relation för hunden? Vad fÄr den ut av det hela?
Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur hundar tolkar vÄr icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstÄr och pÄverkas av vÄr sinnesstÀmning, vad Àgaren betyder för hunden och vad vi som hundÀgare kan göra praktiskt för att pÄverka hunden positivt.
Hundar har ett naturligt sÀtt att förstÄ vÄra signaler, hur subtila eller tydliga de mÄ vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vÄrt ansiktsuttryck och förstÄ nÀr vi Àr glada och föredra den kÀnslan över nÀr vi Àr neutrala, Àcklade eller rÀdda. De reagerar t ex pÄ ett specifikt sÀtt nÀr vi grÄter, men i dagslÀget Àr det svÄrt att sÀga vad det Àr hunden reagerar pÄ.
Datorspelsmusik med symfoniorkester
Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.
KroppssprÄk i 3d-animation : Lögner hos 3d-karaktÀrer
Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.
Finansiella rapporters informationsinnehÄll om framtida vinst. : En studie frÄn tiden före och efter införandet av IFRS bland svenska börsbolag
Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehÄlla sÄdan information har anvÀnts; Dupontkomponenterna och förÀndring i lager, bruttomarginal och omsÀttning per anstÀlld. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under Ären 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre Ären. De övriga signalerna som byggde pÄ förÀndring av lager, bruttomarginal och omsÀttning per anstÀlld gav inget samband med följande Ärs vinst för hela urvalet av företag för nÄgon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort frÄn urvalet.
Fysisk beröring och kommunikation och mellan lÀrare och elev
Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.
Konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln
I fokus för vÄr studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och dÄ specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och anvÀndning av yttre signaler. I vÄrt arbete utgick vi frÄn huvudfrÄgestÀllningarna: ?Hur pÄverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och anvÀndning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur anvÀnder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? VÄr delfrÄgestÀllning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet Ät nÀr det gÀller egna mÀrkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumÀrken?? VÄrt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket vi ansÄg gav en ökad förstÄelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsÄg ocksÄ skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hÀnsyn sÄvÀl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.
TrÄdlöst elektriskt lÄs
Syftet med examensarbetet Àr att göra en trÄdlös version av det elektriska lÄs som tillverkas av Electec System AB.För att göra ett trÄdlöst elektriskt lÄs mÄste ett batteri monteras i lÄset. Batteriet mÄste hÄllas uppladdat hela tiden för att kunna driva motorn och ge strömförsörjning till elektroniken i lÄset. Alla signaler mellan lÄset och styrenheten ska dessutom överföras trÄdlöst istÀllet för med kabel. Signalerna mÄste kodas innan sÀndning sÄ att ingen obehörig kan lÀsa signalen och sedan öppna dörren.Det svÄraste i ett trÄdlöst elektriskt lÄs Àr att överföra effekt frÄn dörrkarmen till lÄset eftersom utrymmet Àr begrÀnsat och avstÄndet mellan lÄsblecket i karmen och lÄset i dörren kan uppgÄ till 10 mm. För att överföra effekt frÄn dörrkarmen till lÄset konstruerades en transformator.
Jordad stickpropp i ojordat kontaktuttag
Det elnÀt som vi nyttjar idag Àr uppbyggt sedan 1900-talets början och Àr
byggt för att hantera den 50 Hz som anvÀnds vid kraftöverföring.
PÄ senare tid har vÄrt elnÀt börjat nyttjas för annat Àn bara
kraftöverföring. Det kan handla om kommunikation mellan apparater eller
kommunikation till elbolagen för fjÀrravlÀsning av elmÀtare. Denna
kommunikation sker pÄ högre frekvenser Àn 50 Hz och strÀcker sig vanligtvis
frĂ„n 9 kHz â 95kHz beroende pĂ„ vilket system man anvĂ€nder. Det faktum att
vÄra apparater har utvecklats i ett högt tempo har Àven det lett till att
dessa anvÀnder en modernare teknik som alstrar högfrekventa signaler pÄ vÄrt
elnÀt.
NÀr nu vÄrt elnÀt, som Àr byggt för att hantera 50 Hz, utsÀtts för alltmer
högfrekventa signaler sÄ uppstÄr nya problem i vÄrt elnÀt och det jordsystem
vi har idag Àr inte tillrÀcklig för att hantera de högre frekvenserna.
Skyddsjorden som finns i vÄra hem finns för att förhindra att mÀnniskor och
djur skall komma att skadas av elektriska strömmar.
VÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom : en litteraturstudie
Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i vÀrlden. Den förlÀngda medellivslÀngden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom pÄ vÄra sÀrskilda boenden vÀxer och kravet pÄ att vÄrdpersonalen kan förstÄ sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstÄr ofta svÄrigheter för vÄrdpersonalen, mycket beroende pÄ svÄrigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden.
Innovationskommunikation i börsnoterade företags Ärsredovisningar: En fallstudie av Europeiska IT-företag
IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och krĂ€ver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas fĂ„ tillgĂ„ng till extern finansiering Ă€r transparens angĂ„ende innovationsverksamheten i Ă„rsredovisningen av stor betydelse. PĂ„ grund av hög konkurrens pĂ„ marknaden uppstĂ„r dilemmat att hitta rĂ€tt balans mellan transparens och sekretess i Ă„rsredovisningen. Företaget behöver uppnĂ„ transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att fĂ„ tillgĂ„ng till externt kapital, men samtidigt kan detta ocksĂ„ utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Ă
rsredovisningen Àr en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive lÄg barriÀr mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags Ärsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.
VÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom - en litteraturstudie
Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i vÀrlden. Den
förlÀngda medellivslÀngden gör att allt fler hinner insjukna i en
demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom pÄ vÄra sÀrskilda
boenden vÀxer och kravet pÄ att vÄrdpersonalen kan förstÄ sjukdomens yttringar
blir allt större. I matningssituationen uppstÄr ofta svÄrigheter för
vÄrdpersonalen, mycket beroende pÄ svÄrigheterna med att kommunicera med den
sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens
erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden.