Sök:

Sökresultat:

399 Uppsatser om Röjande signaler - Sida 23 av 27

Bedömning av elevers kunskapsutveckling i trÀningsskolan : LÀrarnas syn pÄ kartlÀggning, dokumentation och bedömning

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Skaraborgs lÀns hushÄllssÀllskap och dess betydelse för jordbrukets mekanisering 1930-1967

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Distribuerat ingenjörsarbete: en möjlighet för Ferruform?

Distribuerat ingenjörsarbete (DING) Àr ett arbetssÀtt som förmodligen kommer att anvÀndas mer och mer i framtiden. Syftet med detta examensarbete Àr att hitta en passande utrustning och ett arbetssÀtt för att implementera DING i offert- och orderprocessen vid avdelningen för Konstruktion/utveckling pÄ Ferruform AB i LuleÄ. Under detta examensarbete har flera mötesstudier gjorts pÄ aktiva projekt rörande avdelningen för Konstruktion/utveckling. BÄde telefonmöten och fysiska möten har studerats. Projektmötena Àr vÀldigt lika varandra angÄende innehÄll och tillvÀgagÄngssÀtt samt att fysiska ritningar Àr vanligt förekommande för diskussionsstöd.

Give me FAVE ? Fault Analysis for Vibration in Electronics

Ericsson har haft ett problem som pÄverkar deras mikrovÄgsradio. Detta problem handlar i grunden om mekaniska störningar som pÄverkar dataöverföringen mellan tvÄ radioenheter. Dessa störningar resulterar i bitfel pÄ grund av olika orsaker. Dessa orsaker undersöks i projektet, för att i senare skede kunna förbÀttra precisionen av dataöverföringen. Genom att skicka signalerna med olika frekvenser pÄ ett automatiserat och mer noggrant sÀtt, ökar möjligheten att testa radion i fler miljöer samtidigt möjligheten av att tÀcka ett sÄ stort frekvensomrÄde som möjligt ges.

Bankkontorens nya roll : En uppsats om att skapa kundmötesplatser med hjÀlp av design

Avregleringen som skedde pÄ mitten av Ättiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig pÄ marknaden vilket genererade en hÄrdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försÀkring blev ett.FörÀndringar av de befintliga tjÀnsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mÀnskliga faktorn i bank- och försÀkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjÀnster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fÄtt en ny roll i samhÀllet och fungerar idag frÀmst som rÄdgivningsplatser. De tjÀnster som kontoren idag erbjuder Àr av mer komplex karaktÀr och fÄr dÀrigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har sÄledes visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försÀkringsbolagen kan differentiera sig med och sÀnda ut signaler till sina kunder, detta pÄ en marknad som prÀglas av mycket hÄrd konkurrens.

Gentrifiering : En studie av gentrifieringsprocessen pÄ Söder, Halmstad under 1980-talet och 2000-talet

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Egenupparbetade immateriella tillgÄngar. K2 för FoU-branschen

Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden (BFN) arbetar sedan ett antal Är tillbaka med detsÄ kallade K-projektet, dÀr företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag Àr i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företrÀde framför rÀttvisande bild och jÀmförbarhet. Det finnsdÀremot röster som pÄpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgÄngar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket fÄr endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgÄngar iresultatrÀkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsÀttning som tillÄter aktivering ibalansrÀkningen.Syfte: Att bistÄ med information kring samt pÄvisa för lÄngivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgÄngarkan fÄ pÄ marknaden inom forskning och utveckling (FoU).AvgrÀnsningar: Studien undersöker en population bestÄende av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast pÄ redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgÄngar, totala tillgÄngar samt eget kapital i ÄrsredovisningarfrÄn 2007.Metod: Vi har lÀst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vÄrreferensram.

Vilka faktorer bör undersökas vid beslut om projektnedlÀggning? : En fallstudie av Scanias utvecklingsprojekt

Forsknings- och utvecklingsprojekts syfte Àr att tillföra nÄgot till företaget vare sig det Àr ny teknik, en produkt eller tjÀnst. NÀr ett projekt riskerar att inte resultera i uppsatta mÄl bör en utvÀrdering av projektet ligga till grund för beslut om fortsatt arbete eller nedlÀggning. Syftet med, i rapporten beskrivet arbete, var att belysa de faktorer som bör beaktas inför ett beslut om eventuell nedlÀggning av ett projekt. För att undersöka frÄgestÀllningen har en litteraturstudie samt en intervju genomförts med inköpsansvarige Roberth Harju angÄende Scanias forsknings- och utvecklingsprojekt. Litteraturstudien har genomförts med avsikt att undersöka vilka faktorer som bör utvÀrderas i samband med en projektnedlÀggning.

FörlossningsvÄrdens betydelse för amningsstarten : Upplevelser och faktorer ur barnmorskans perspektiv

I barnmorskans kompetensomrÄde ingÄr att frÀmja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en lÀngre tidsperiod. Det Àr dÀrför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som bÄde stör och frÀmjar den tidiga amningsstarten.

Genus - en medial konstruktion? : En kvalitativ text- och bildanalys av Cosmopolitan och FHM

Genom Ären har debatten om hur mÀn och kvinnor framstÀlls och portrÀtteras i media handlat om vilka signaler dessa sÀnder ut till samhÀllet, med tyngdpunkten pÄ negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhÄlls.I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur förestÀllningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan Àr ett medium som vÀnder sig till unga kvinnor i Äldrarna 20-30 Är medan FHM vÀnder sig till mÀn i Äldrarna 18-35.För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som Àr specifikt manligt respektive kvinnligt utgÄr uppsatsen frÄn en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskÀlla stÄr medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.Uppsatsens genomförande vilar pÄ en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel stÄr 20 artiklar som Àr hÀmtade frÄn fyra olika utgÄvor frÄn respektive livsstilsmagasin under Är 2006, dÀr artiklar som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.Med utgÄngspunkt frÄn det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har sÄledes vissa tendenser kunnat identifieras som visar pÄ att det finns tydliga skillnader, men ocksÄ likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrÄn ett manligt godkÀnnande dÄ hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhÄllande till mannen.

Analys av geografisk platskÀnsla vid olika brottstyper

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskĂ€nsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott anvĂ€nder sig av sin vardagsgeografi samt om kĂ€nslan för rummet och platsen skiljer sig nĂ€mnvĂ€rt mellan emotionella brott det vill sĂ€ga brott dĂ€r kĂ€nslor ligger till grund (vĂ„ldtĂ€kt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nĂ€tverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har anvĂ€nts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i UmeĂ„ som strĂ€ckte sig över 8 Ă„rs tid. TvĂ„ personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rĂ„n och inbrott). Även har en förfrĂ„gan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I SamhĂ€llet) om distanser till och frĂ„n brottsplaster samt kĂ€nslor inför dessa. Denna förfrĂ„gan har Ă€ven de fiktiva brottslingarna svarat pĂ„.Insamling och sammanstĂ€llning av materialet har pekat pĂ„ att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att kĂ€nna till kopplingen mellan gĂ€rningsman och hans/hennes geografi.

AktievÀrdering vid företagsbudgivning

Företag har sedan lÀnge lagt bud pÄ andra företag för att expandera och stabilisera sig pÄ andra marknader eller branscher. NÀr dessa budgivningar började kunde Àven noteringar ske pÄ statliga byrÄer för att investerare skulle fÄ tillgÄng till denna information.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur börsnoterade företagsaktier reagerar pÄ budgivningar frÄn andra företag. Genom inhÀmtning frÄn Skatteverkets databas har vi tagit reda pÄ vilka företag som haft budgivningar och dÀrefter gjort en event studie pÄ hur aktiepriset och omsÀttningen av företagen blivit pÄverkade. Event studien har gjorts tio dagar före budgivningen och tio dagar efter för att ta fram den genomsnittliga aktiekursen och omsÀttningen för respektive företag.Det som vi kunde konstatera var att resultatet hade en mer negativt utveckling Àn positiv pÄ bÄde aktiepriset omsÀttningen av aktier för alla företag. Varför man hade en mer negativ utveckling Àr svÄr att sÀga eftersom antalet företag var för fÄ och man inte hade gjort en analys bland investerarna.

Ett samspel som inte enbart hörs. TvÄ pedagoger visar hur Icdp pÄverkar de tysta och försiktiga barnens möjlighet till delaktig i förskolan

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur tvÄ pedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar förutsÀttningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar. Vad innebÀr det för dessa pedagoger att arbeta utifrÄn icdp:s förhÄllningssÀtt i sitt samspel med barnen? Hur gÄr diskussionerna utifrÄn begreppen: förhÄllningssÀtt, förutsÀttningar och delaktighet vid planering och utvÀrdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsÀttningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt tvÄ djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de tvÄ pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Extern redovisning av intellektuellt kapital i tjÀnsteföretag: En longitudinell studie av fyra banker

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste Ären inom bank- och finansvÀrlden tyder pÄ att bankerna ses som en kategori av tjÀnsteföretag som i dagslÀget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sÄdana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar Ärsredovisningar med tillÀggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del pÄ legitimitet som erhÄllas frÄn aktieÀgare och investerare, givet att tjÀnsteföretags handlingar mÄste överensstÀmma med aktieÀgares och investerares förvÀntningar och krav pÄ verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via Ärsredovisningar kan bidra till en bÀttre insyn i organisationen och dess beteende för aktieÀgare och investerare.Syftet med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur tjÀnsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan efterstrÀva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie pÄ de fyra svenska storbankerna med utgÄngspunkt i aktörssynsÀtt.

RÅHKULTUR

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den mĂ€nniskonĂ€ra tjĂ€nsten. Det som utgör dessa mellanmĂ€nskliga interaktioner Ă€r dess krav pĂ„ starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjĂ€nsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjĂ€nst via Internet. Med andra ord förvĂ€ntas det mellanmĂ€nskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och Ă€ndĂ„ behĂ„lla samma vĂ€rde för kunden. Är det verkligen lĂ€mpligt att digitalisera denna typ av tjĂ€nst och förvĂ€nta sig att man ska uppnĂ„ samma resultat som om tjĂ€nstegivaren och tjĂ€nstemottagaren möttes öga mot öga.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->