Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateangrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptäcks i fält.

Detta arbete redogör för vilka arter som står att finna på ett av Alnarps så kallade Kinafält och i vilken fysiologisk kondition de befinner sig i. Växterna position på fältet är delvis baserad på deras naturliga växtplats elevationsmässigt (väst-östligt riktning på fältet), och dels utifrån vilken akt i successionsordningen de infinner sig och kan konkurrera framgångsrikt (nord-sydlig riktning). Studien visar att majoriteten av växtmaterialet är i gott skick och bör vidare utvärderas för eventuell användning i södra Sverige..

Barns fysiska uppväxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. Nästan 90% av alla 1-5åringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. Därför är det angeläget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar på växtmaterialet barn klättrar i på förskolor. Studien omfattar växtmaterial med klätterslitage på 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att värdera växtmaterial efter barns klätterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanställning av användbara arter.

Natura 2000 som områdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (79/409/EEG). Det är därför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta är de avvägningar som domstolsväsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-områden. Dessa rättsfall är intressanta att studera eftersom det inte räcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullständigt, utan det kräver även att rätt ekologiska och juridiska avvägningar genomförs i domstolarna. Syftet med den här uppsatsen är alltså att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rättsfall som handlar om Natura 2000. De rättsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna är M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid Ljungån, C-127/02 hjärtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-våtmarkerna. Utifrån ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillståndsärenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende på hur de ser på miljön som beslutet rör.

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid Västra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott på norra Gotland där det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnäringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns områden som är utpekade både som riksintresse för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler. I Västra brottets närhet finns naturmiljöer där många rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hävd och brukade marker. År 2021 beräknas brottet ha nått sin brytningsgräns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus på att införa naturhabitat från närliggande områden, slutförs. Detta arbete har sin utgångspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö där naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

Det platsbyggda extensiva gröna taket på Sparta i Lund anlades i augusti 2006. Taket är det första i Sverige som designats för att integrera ekologiska principer och estetiska värden med varandra. I detta examensarbete är de planterade sedumskotten, pluggplantorna och frösådden på takets tre huvudsektioner inventerade och utvärderade. Vid inventering är stor- och småruteanalysmetoden använd. Utöver de planterade växterna är även de spontanetablerade växterna inventerade.

I och med intensifieringen av jordbruket under de senaste 100 åren har jordbruksmiljön utsatts för stora förändringar. Exempelvis har arter som är beroende av jordbruksmark i många fall försatts i en ekologisk fälla. Detta innebär att arter felbedömer habitatkvalitén och föredrar i värsta fall de sämsta habitaten framför de bästa. Det som fåglarna uppfattar som ett bra häckningsrevir i början av häckningsperioden förvandlas ofta snabbt till en homogen, tät grässvål i dagens jordbrukslandskap. Det medför försämrad födotillgång och låg överlevnad hos både föräldrar och ungfåglar.

Blötdjur (Mollusca) tillhör en av de mest hotade taxonomiska grupperna i världen och musselpopulationer (Bivalvia) har drastiskt setts minska. Den avtagande tillväxten hos musselpoulationen kan bero på faktorer så som minskning av värdfisken, försurning, invasiva arter, föroreningar och igenslamning av bottnar. Alla arter av stormusslor (Unionoida) är känsliga för eutrofiering och fysiska förändringar av deras livsmiljö och kan därmed användas som indikatorer för höga naturvärden eller som indikator på vattnets kemiska kvalitet. För att en musselpopulation skall vara livskraftig krävs en föryngring på mellan 10 till 20 procent. Med föryngring menas andelen juvenila i populationen.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species.

Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön.I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad predation.

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.