EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.

Uppsatsens syfte är att förklara Tetra Pak bolagens rådande inköpsmönster gällande icke produktrelaterade varor och tjänster samt utreda hur avtalslojaliteten kan ökas. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie på Tetra Pak. I enlighet med det positivistiska synsättet utformades en enkät för att kartlägga Tetra Pak bolagens IPV-inköp. Enkätsvaren följdes sedan upp med intervjuer som fokuserade på anledningarna till rådande inköpsmönster. För att förstärka studiens generaliserbarhet utfördes också mindre ingående fallstudier av fem andra företag.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

Marknadsföring är något centralt i livsmedelsbutiker. Detta tillföljd av ett överskott avlivsmedelsbutiker vilket har inneburit att konkurrensen hårdnat inom denna bransch då deflesta butiker riktar sig mot samma kundsegment (pers. med., Nilsson, 2011) . I Sverige har ensuccessiv efterfråga på exklusiva livsmedel vuxit fram (pers. med., Svahn, 2011).

De senaste årens stora prissvängningar har gjort lantbrukets intäkter mycket varierande. För att kunna säkra intäkterna och kunna planera kommande års inköp krävs någon form av prissäkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel på börs. Målet med arbetet är att det om möjligt ska inspirera fler att prissäkra sina producerade varor och därmed få en tryggare ekonomi. Syftet är att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv. Information till litteraturstudien kommer från aktuella hemsidor, insatta personer inom bank och spannmålshandel, samt seminarium om terminshandel och prissäkring. Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns inom terminshandel, samt de risker som kan uppstå vid eventuell prissäkring. Del 2 är resultat från intervjuer. De intervjuade är lantbrukare som alla har genomfört terminshandel på börsen.

Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna.Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer. EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Omsättningen av försäljning av varor på Internet har ökat kraftigt de senaste åren. I takt med att försäljningen har ökat så har det även uppstått fler leverantörer/aktörer. Eftersom utbudet av leverantörer ökar innebär det att företagen måste differentiera sig i allt större utsträckning. Uppsatsen beskri-ver ett antal företag som framgångsrikt har lyckats att diffe-rentiera sig och vilka faktorer som dom själva anser har varit betydande för framgången..

Uppsatsen behandlar rättsläget på mervärdesskatteområdet efter EU-domen C-88/09 Graphic Procédé. I målet fastslog domstolen att framställning av tryckta produkter skulle betraktas som leverans av varor och inte tillhandahållanden av tjänster enligt mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I svensk skatterätt är följden av domen att framställning av tryckta produkter inte ska betraktas som tjänster som beskattas med en normalskattesats om 25 procent enligt 7:1 st. 1 ML, utan att dessa ska betraktas som framställning av varor. Vissa tryckta produkter som exempelvis böcker, tidningar och broschyrer ska således beskattas med en skattesats om 6 procent enligt 7:1 st.

E-handelns implementerande i samhället har minst sagt revolutionerat konsumenters sätt att köpa varor, och helt förändrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgång till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lämna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter är en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp då de har unika förutsättningar i deras konsumtion av varor. Ung ålder, en restriktiv månadsbudget och förhållandevis goda internetkunskaper är egenskaper som de flesta studenter besitter och är av stor betydelse vid köpprocessen som sker på internet. Med detta i åtanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie är att utöka vår förståelse för studenters förberedelse inför köp på internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer också syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp på internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemområdet och kommer sättas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vår studie, har vi delvis tagit ifrån resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsområden.

Fisk har under senare år uppmärksammats som ett nyttigare och mer miljövänligt alternativt till kött. Efterhand har det dock kommit larm från forskare runtom i värl-den att fisket inte sker på ett miljömässigt uthålligt sätt, vilket således hotar både fiskbestånd och livsmiljöer. Ett sätt för konsumenter att påverka skulle kunna vara att välja miljömärkta fiskprodukter. För att dessa produkter ska få genomslag på marknaden krävs dock att konsumenterna vet att de finns, deras innebörd och kän-ner igen dem i butiken. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kunskaper och åsikter som finns om miljömärkta fiskprodukter.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

E-handelns implementerande i samhället har minst sagt revolutionerat konsumenters sätt att köpa varor, och helt förändrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgång till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lämna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter är en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp då de har unika förutsättningar i deras konsumtion av varor. Ung ålder, en restriktiv månadsbudget och förhållandevis goda internetkunskaper är egenskaper som de flesta studenter besitter och är av stor betydelse vid köpprocessen som sker på internet. Med detta i åtanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie är att utöka vår förståelse för studenters förberedelse inför köp på internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer också syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp på internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemområdet och kommer sättas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vår studie, har vi delvis tagit ifrån resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsområden.