Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Snabba leveranser har länge varit viktiga för företags logistikstruktur och skapat nyttaför verksamheten. Flygfrakt har i det avseendet varit ett fördelaktigt alternativ överlånga sträckor. På grund av höga kostnader i jämförelse med andra transportslag hargodset som fraktats ofta varit högvärdigt och volymerna små. Användningen avflygfrakt har haft en stabil långsiktig tillväxt men alltid varit beroende avmakroekonomiska trender som konjunktur och bränslepris. Konjunkturkänslighetenberor på de höga transportkostnaderna och företags vilja att minska dessa vid sämreekonomiska förutsättningar och bränslepriset har en betydande del av kostnaderna vidflygfrakt vilket gör att prisförändringar får stort utslag.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av flygfrakt harförändrats historiskt, hur den ser ut idag och vilka trender, utöver ovan nämnda, sompåverkar den framtida utvecklingen av flygfrakt.

Företag x fungerar som en knytpunkt ur ett logistikperspektiv på orten och här sammanstrålar mycket av godsflödena som kommer eller avgår med båt. Stora delar av exportflödena består av stål och trä där stora importflöden i huvudsak består av kaffe och olja.Nulägessituationen är som sådan att det är en ojämn fördelning andel importflöden med container jämfört med exportflödet. Skälet är att vi befinner oss på en plats med mycket tillverkande industrier som exporterar varor ut i världen. Resultatet av detta är att andelen import via Företag xs containerterminal är 25% jämfört med 75% i export. Ett problem som uppstår i samband med detta är att tomma containrar måste skeppas till Företag x för att möta den, i nuläget, större andelen export.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur ?tweens? (barn i åldern 8-12 år) samt ungdomar i åldern 18-22 år väljer sina varor och vad det är som faktiskt påverkar deras val. Syftet är även att jämföra de båda målgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna är. Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats då vi har för avsikt att se till helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill även skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika ämnet än vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin.

SAMMANFATTNINGTitel:Relationsbyggande i e-handel ? kundrelationer utan det personliga mötetFörfattare:Maria HellquistHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012.SyfteSyftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:? På vilka sätt förtroende och lojalitet kan främjas i relationsbyggande inom e-handeln? Varumärkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.? Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende på både hemsidan och social media.I anslutning till detta har följande forskningsfråga formulerats? Vad är karaktäristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nätbaserade företag inom konsumentvaruhandeln?MetodJag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning då jag vill få en djupare förståelse av fenomenet snarare än en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktär eftersom jag har utgått från det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i åtanke.

Klimat- och miljöhänsyn, arbetsförhållanden, att de mänskliga rättigheterna efterlevs och välgörenhet är frågor som på senare år blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav ställs på företag att agera ansvarsfullt inom dessa områden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som innebär att på ett aktivt sätt ta samhällsansvar, utöver vad lagar och regler säger.Enligt den svenska regeringen är Sverige ett land som har en stark internationell trovärdighet när det gäller att ta detta samhällsansvar och många svenska företag har ett välutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns även många framstående och duktiga modedesigners, vars tillverkning sällan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste åren har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra länder, i ett försök att etablera sig på andra marknader och få billigare produktion.

Vad är viktigt när hyllsystem till butiker ska säljas, tillverkas och användas? Jo de måste vara användarvänliga alltså lätta att montera, bära och modifiera. De bör även vara smidiga att frakta, de ska då vara lätta (viktmässigt) och inte otympliga. Framförallt måste de vara prisvärda alternativt billiga att köpa, för att uppnå detta bör de bestå av så lite material som möjligt samtidigt som de ska vara lätta att producera.Detta var några av de frågeställningar som detta arbete utgått ifrån och de har penetrerats mer eller mindre grundligt.För att svara på detta så undersöktes möjligheten att ändra godstjockleken i stolparna till hyllsystemet från 2,5 mm till 2,0 mm, detta skulle vara delvis lösningar till både vikt- och materialfrågan men framförallt prisfrågan då materialet står för en stor del av kostnaden. Detta framkom genom att de olika stolparna räknades på ur flera olika synvinklar för att reda ut om de skulle hålla för denna typ av förändring.

För en producent som ska utöka sin affärsverksamhet i nya länder finns många alternativa distributionsformer att välja mellan, exempelvis egna anställda, agentur eller återförsäljare. Valet beror till stor del på hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affärsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att använda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestämma till vilka priser och inom vilket geografiskt område agenten får sälja producentens varor till tredje man. Det beror på att agentavtal, till skillnad från återförsäljaravtal, enligt praxis från EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmånligt att utse en agent som distributör istället för en återförsäljare.För en producent är det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gäller för agentavtal ska vara tillämpliga.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Den här uppsatsen handlar om tjänstekoncessioner ur rättssäkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjänster, som måste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjänstekoncessioner. EU-rättens inslag på upphandlingsrättens område är också något som förklaras, vilket gör både EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det är rättssäkerheten som undersöks hos tjänstekoncessioner redogörs även vad som avses i allmänhet med rättssäkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rättsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvärdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjänstekoncessioner får inte innebära inskränkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.