Sök:

Sökresultat:

742 Uppsatser om Rćvaror - Sida 33 av 50

Vikten av att sticka ut

SammanfattningVÄrt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt nÀr det rÄder nÀstintill perfekt konkurrens pÄ en marknad.UtgÄngspunkten i problematiseringen var att ta reda pÄ hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har pÄ den marknad de befinner sig. UtifrÄn den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastÀmmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner pÄ tvÄ större företag inom branschen. Detta för att fÄ en sÄ djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad vÀrdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. VÀrdekedjananvÀnds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de sÀger.BÄda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sÀtt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Historien om hovleverantören ? en studie i anvÀndandet av Corporate Storytelling

Corporate Storytelling Àr ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsomrÄdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik dÀr företag anvÀnder sig av berÀttelser för att förpacka varumÀrkets vÀrderingar pÄ ett fÀngslande sÀtt. PÄ sÄ sÀtt hoppas företaget vÀcka engagemang och intresse hos konsumenten samt fÄ Ähöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling Àr svÄrt att kvantifiera, dÄ alla företag och deras berÀttelser Àr unika. DÀrför har vi valt att selektera en specifik grupp företag ? Sveriges kungliga hovleverantörer.

SkadestÄnd vid offentlig upphandling

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Simulering av Dagabs uppstÀllningsplatta för utleveranser

Livsmedelsdistributören Dagab hÄller pÄ att lÀgga om sin leveransstruktur för sina olika lager i Sverige. OmlÀggningen leder till att en annan typ av varor kommer att hanteras och förmodligen kommer de nya varorna krÀva större yta dÄ de stÀlls upp inför leverans. Dagab har bett oss att undersöka om det gÄr att effektivisera flödet av pallarna pÄ lagret i Jordbro. DÄ vi ansÄg att simulering skulle vara ett bra verktyg för att undersöka detta bestÀmde vi oss för att i rikta in examensarbetet mot att bygga en simuleringsmodell. Genom att införa förÀndringar i en modell istÀllet för i ett verkligt system kan konsekvenser och tendenser undersökas i modellen istÀllet för i ett riktigt system.

FörsÀljningseffekter av exponeringar i butik : ett experiment i tvÄ dagligvarubutiker

Med hjÀlp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha pÄ försÀljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat tvÄ olika exponeringar i tvÄ ICA nÀra butiker. Exponeringarna har baserats pÄ AIDAS-modellen i stor utstrÀckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat vÄra exponeringar. Vi har tittat nÀrmre pÄ hur sinnesmarknadsföring kan pÄverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av matrÀtten "Korv Stroganoff".

Utformande av Sapa Profiler AB:s distributionsstruktur med syfte att uppfylla kundernas krav

Sapa Profiler AB Àr ett företag inom den svenska metallindustrin och tillhör koncernen Sapa Group som finns över stora delar av vÀrlden. Bolaget Àr en del av koncernens kÀrnverksamhet Profiler som specialiserat sig pÄ framstÀllning av strÀngpressade profiler i aluminium.Inom det strategiska affÀrssegmentet Automotive förses transportindustrin med komponenter till olika typer av fordon. Under de senaste Ären har kundernas serviceansprÄk ökat vilket bland annat yttrar sig i krav pÄ kortare leveranstider och högre frekvens pÄ inleveranserna. I dagslÀget avhjÀlps högre servicekrav genom att ett lager lokaliseras i kundens nÀrhet. Strategin leder i förlÀngningen till en decentraliserad lagerstruktur som kan vara svÄr att styra och kontrollera.

Framtidens banker : En studie varumÀrkesutvidgningar mot bankmarknaden

Att varumÀrken utvidgar sig Àr inget nytt fenomen, dÀremot börjar det bli allt vanligare med varumÀrkesutvidgningar mot banktjÀnster. VarumÀrken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumÀrken till att Àven erbjuda banktjÀnster. Trots den omfattandeforskningen om varumÀrken och varumÀrkesutvidgningar mot nya varor och tjÀnster finns det knappt nÄgon alls forskning om varumÀrkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som pÄverkar utvÀrderingen av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en modell för vad som Àr viktigt i en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgÄ frÄn Aaker och Kellers modell frÄn 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumÀrkeskapital, varumÀrkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som Àr viktiga vid en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot banktjÀnster, har författarna utefter vissa förbestÀmda kriterier valt tre varumÀrken.

Hur upplever personal kulturkrockar pÄ kortareaffÀrsresor?

I den allt mer globaliserade vÀrld vi lever i blir det vanligare att göra affÀrer mellanolika lÀnder. Sverige rÀcker inte till för alla varor och tjÀnster som produceras hÀr ochlandet behöver dÀrför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar Ärligenvaror och tjÀnster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det vÀldigtmycket affÀrer med andra lÀnder. Men hur vÀl förberedda Àr medarbetarna pÄ desvenska företagen för att göra affÀrer med frÀmmande kulturer? Detsamma gÀllerföretagen, hur vÀl förberedda Àr de pÄ denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns pÄ sÄ mÄnga företag?I dagslÀget Àr Tyskland vÄrt största exportland och Àven om det ligger Sverige nÀrakulturellt sÄ Àr de affÀrsmÀssiga kulturskillnaderna större.

Den andra chansen : Kriminellas vÀg tillbaka till samhÀllet

Syftet med denna studie var att fÄ tydligare kunskap och kÀnnedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag fÄ bÀttre förstÄelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bÀttre förstÄ problemomrÄdet har jag anvÀnt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter pÄ ute i det fria livet.  Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Intervjuer Àr genomförda med 7 personer.

Kvalitetsstandarder och vÀrderingar

Fler och fler företag har integrerat konceptet Corporate Social Responsibility, CSR i företaget. CSR Àr ett verktyg för att bygga förtroende mellan företaget och dess intressenter dÄ konceptet innefattar allt frÄn det interna arbetet med vÀrdegrunder till det externa arbetet med sociala frÄgor. Ett företags vÀrderingar kan komma att pÄverka arbetet med att bygga detta förtroende mellan intressent och företag. VÀrderingar kan till en viss grad skapa vissa förvÀntningar hos intressenten. beroende pÄ vilka vÀrderingar företaget har kan de resultera i en uppfattning om exempelvis bemötandet vid kontakt med företaget, kvalitén pÄ dess varor, arbetsförhÄllanden etc.

Kvalitetscertifiering: ökad kundnytta och konkurrensfördelar
för RÀddningsverket som tjÀnsteföretag?

Detta examensarbete har utförts pÄ distans Ät RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning. Det Àr en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom omrÄdet skydd mot olyckor. RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning har planer pÄ att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De Àr dÀrför intresserade av att veta om detta skulle innebÀra en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjÀnsteföretag. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka detta utifrÄn erfarenheter frÄn andra tjÀnsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav pÄ en certifiering frÄn RÀddningsverkets kunder.

Att arbeta i nya miljöer : En undersökning av svenska företags varumÀrkeshantering i sociala medier

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

AndelsöverlÄtelser & 3:25 ML : - en mervÀrdesskatterÀttslig uppsats med en inblick i neutralitetsprincipen

MervÀrdesskatten Àr en konsumtionsskatt som utgÄr vid all yrkesmÀssig omsÀttning av varor och tjÀnster i Sverige. MervÀrdesskatten styrs av den sÄ kallade neutralitetsprincipen. Principen innebÀr i stort att mervÀrdeskatten inte ska pÄverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen Àr det av stor vikt att ett företag förblir oförÀndrat rent mervÀrdesskatterÀttsligt Àven i det fall företaget vÀljer att Àndra sin struktur.Ett företag kan överlÄtas pÄ tvÄ sÀtt, genom en verksamhetsöverlÄtelse eller genom en andelsöverlÄtelse. I enlighet med 3 kap.

Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare, ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie. I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn Sweden AB.

Kommersiellt kontra kooperativt: styrning av franchisetagare och motiv till franchising i en ekonomisk förening

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->