Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den här uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Bestämmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den här uppsatsen har perspektiven igår, idag och imorgon därför tillämpats för att klargöra dessa bestämmelser samt för att ge viss kunskap om rättsområdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfärdades redan under slutet av 1800-talet.

På tjänstemarknaden idag finns många alternativ av tjänster att välja mellan som alla tillfredställer samma kundbehov. En typisk bransch där detta gäller är Telecom branschen där alla aktörer erbjuder liknande varor och tjänster för att kommunicera. Av denna anledning är kvalitet något som särskiljer aktörerna åt och blir därför ett viktigt konkurrensmedel, om inte det viktigaste. Vi har i denna uppsats därför valt att undersöka vad kunderna anser om en Telecom butiks tjänstekvalitet.Tjänsteforskarna menar att tjänstekvalitet är kundupplevd kvalitet. Kunderna bildar sin kvalitetsuppfattning genom att jämföra sina förväntningar med sina upplevelser av tjänsten.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur reklambyråer kan vårda sina kundrelationer. Uppsatsen behandlar även om behov och intresse finns att se varje kund som en individ med unika behov eller om alla kunder ska behandlas likadant av företaget. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, med syfte att exemplifiera istället för att generalisera. Studien gjordes genom personliga intervjuer: med fem personer, på tre olika reklambyråer i Malmö, samt med fyra kunder, som köper varor/tjänster från reklambyråer, varav två är kunder till någon av de behandlade byråerna. Resultatet är baserat på relevant teori till ämnet kundvård, kopplat till resultatet från intervjuerna. De slutsatser författaren drar utifrån teori och empiri är att sociala faktorer utgör ett huvudattribut för att skapa långvariga relationer. Relation, kvalité och pris är de centralaste faktorerna som bidrar till kundtillfredsställelse.

Denna rapport behandlar olika delar av sjöfarten och inleds med en essä om sjöfart som ger en övergripande introduktion till området. En mycket stor del av världens transporter sker med fartyg då detta är ett energieffektivt och billigt sätt att frakta varor på.En inledande fartygsprojektering görs för ett fartyg som ska lösa följande transportproblem: 250 lastbilar ska fraktas mellan Oxelösund och Åbo i vardera riktningen varje vecka. Sträckan är 200 sjömil och med 7 avgångar i veckan får fartyget en marschfart på 20 knop. Detta leder till att fartyget tar ca 36 lastbilar vid varje resa. Lastbilarna är fördelade på 2 däck med 3 filer på varje.

Söktjänsten på Gula Sidorna innefattar sökningar på produkter, varor och tjänster och där görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjänsten och syftet med studien är att fastställa vilka dessa problem är och om systemet med språkteknologiska metoder kan förbättra träffarnas relevans, omfattning och rankning.Studiens huvudsakliga frågeställning är om det är möjligt att med språkteknologiska metoder förbättra sökningen på Gula Sidorna med avseende på träffarnas relevans och täckning samt rankning av dessa träffar, och vilka språkteknologiska metoder som i så fall mest höjer systemets kvalitet utifrån användningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.Genom lingvistisk analys av en månads sökordssökningar på www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrån hur väl träffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrån teorier om språkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem långsiktiga lösningar presenterades och dess effekter på prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nämnda förbättringsförslag som grund gavs förslag på hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbättras.Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hälften av de identifierade problemen.

I dag är det vanligt förekommande att företag använder sig av kändisar i sin marknadsföring. De hjälper till att stärka igenkännandet och får konsumenter att välja just den varan de marknadsför framför konkurrenternas varor. Men är det verkligen så bra att använda sig av kändisar? Finns det andra karaktärer som skapar större igenkännande?Vårt syfte är att ta reda på vilken typ av karaktär som skapar starkast igenkännande till ett varumärke. De karaktärerna vi har undersökt är kändisar, egenskapade fysiska karaktärer och egenskapade animerade karaktärer.Studien har genomförts med en kvantitativ ansats.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende.Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde.

Marknaden för skogsprodukter i västvärlden kännetecknas av en överetablering. Uppkomsten av detta beror till stor del på att under den senaste tiden har förbättrade produktionstekniska lösningar lett till ökad produktionskapacitet, en ökning som varit större än marknadens utveckling, samt även en hårdare konkurrens från andra delar av världen. Stora Enso Packaging Boards, som är en del av den svensk-finska skogindustrikoncernen Stora Enso, har påverkats likt övriga företag inom industrin. Vid Skoghalls bruk i Värmland tillverkas kartong, både vätskekartong och kartong för torra varor. Den kartong som används för torra varor går under namnet Coated Kraft Back, men benämns vanligtvis enbart som CKB.

I ett kortbetalningssystem såsom Visa International Service Association (Visa) finns det fem stycken tongivande parter: kortinlösaren; kortutgivaren; kortinnehavaren; säljföretaget och Payment Service Provider (PSP). Ett säljföretag som låter sina kunder betala för varor och tjänster på sin webbplats skickar kundernas kortnummer krypterat till en PSP som vidarebefodrar dessa till VisaNet som är dataknutpunkten i Visa. VisaNet söker med hjälp utav kortnumret upp den bank som har utgivit kortet och efterfrågar samma bank om en transaktion får ske från kortet. VisaNet får ett svar som vidarebefordras vidare tillbaka till säljföretaget som sedermera även får sina pengar överförda till sitt konto från kundens konto.Uppdragsgivaren till detta examensarbete skall utveckla ett helt eget system och bli sin egen PSP utifall uppdragsgivaren beräknar att mer än 1,3 miljoner stycken kortbetalningar kommer att ske genom uppdragsgivarens kortbetalningssystem per år. När detta examensarbete utfördes uppskattades antalet kortbetalningar per år inte till denna siffra och rapportförfattaren utvecklade därför ett korbetalningssystem med hjälp utav en befintlig PSP.Kortbetalningssystemets kärna är ett API som andra systemutvecklare hos uppdragsgivaren kan anropa.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av butiker som ställer krav på åtgärder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av butiker. För att uppnå syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anställda i fem olika Bra Miljöval-märkta butiker.