HD avgjorde år 2013 två mål som ändrade rättsläget för stämpelskatt på gåva av fast egendom. Innan HD:s avgöranden kunde fastigheter stämpelskattefritt överlåtas genom gåva till aktiebolag om ersättningen understeg 85 procent av fastighetens taxeringsvärde. Idag är dock utgångspunkten att fastighetsöverlåtelser till aktiebolag ska presumeras vara stämpelskattepliktiga tillskott istället för gåvor. HD:s ändring av rättsläget har lett till en oklarhet i hur liknande överlåtelser ska bedömas i inkomstskattemässigt hänseende. I uppsatsen utreds därför om begreppet gåva bör tolkas enhetligt eller om det finns anledning att göra skillnad mellan gåvoöverlåtelser i stämpelskattemässigt och inkomstskattemässigt hänseende.För att en gåva ska föreligga krävs alltid att tre allmänna gåvorekvisit är uppfyllda.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

Aktiebolagslagens huvudregel är att bolaget självt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det många inte känner till är att det finns några undantag från denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krånglig aktiebolagslag gör inte saken bättre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lättare att förstå så att även lekmän blir medvetna om undantagen från den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framställning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

Vårt syfte är att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag samt identifiera tänkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. Vårt empiriska underlag består av svaren från våra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjälp av vårt litteraturkapitel. Detta består av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska länder. Vi har kommit fram till att en övervägande del av våra respondenter är negativa till ett slopande, framförallt gäller detta banker och finansbolag.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Bakgrund och problem: Idag måste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar årsredovisning och bokslut. När denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de små bolagen ochatt hjälpa ägarna att uppmärksamma ekonomiska problem inom företaget. Förnärvarande är det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvärdering av behovet av revision i små företag. Förslagen frånutredaren skall minska företagens börda så långt det är möjligt, utan att intressenterseller ägarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information åsidosätts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad ägare av små aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle välja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som är mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstår några skattemässiga konsekvenser vid byte av företagsform.Uppsatsen bygger på kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen används primärdata från semistrukturerade intervjuer med rådgivare samt företag. Sekundärdata har samlats in från litteratur samt artiklar som berör ämnet byte av företagsform. Resultatet av studien visade att aktiebolag är den skattemässigt mest förmånliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag från början rekommenderar vi att de startar en enskild näringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet främst var de civilrättsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det däremot de skatterättsliga reglerna som var mest avgörande.

Forskningsfråga: Använder företagen årsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser på arbetet med årsredovisningen. Hur företagen använder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en årsredovisning är också något vi syftar till att studera och analysera. Syftet är även att studera om den nytta som kan utvinnas från årsredovisningen används av företagen som beslutsunderlag.Avgränsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommunMetod: Vår uppsats bygger på den kvalitativa metoden, då vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har är av abduktiv typ, då vi utifrån en frågeställning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jämföras i en analys och slutsats.Slutsats: Företagen i uppsatsen kan använda sig mer av årsredovisningens information, mer eller mindre beroende på företagets situation.