Sök:

Sökresultat:

716 Uppsatser om Rćdgivning av smć aktiebolag - Sida 7 av 48

Prediktioner och förklaringsmodeller för konkurser i aktiebolag - en studie av tre svenska aktiebolag i konkurs

Title: Predictions and explanation models for bankruptcy in stock-companies ? A study of three failed Swedish companies Author: Tim Svanberg Supervisor: Emil Numminen Department: School of Management, Blekinge Institute of technology Course: Bachelor?s thesis in business administration, 10 credits Purpose: The purpose of the thesis is to find explanation for bankruptcy with the help of prediction models. The purpose is also to add explanation by using Behavioral analysis Method: Quantitative research of bankruptcies using financial prediction models and qualitative study of psychological pitfalls. The study is deductive. Results: I found that it is possible to explain the bankruptcies using the prediction models. The behavioural perspective adds further explanation.

Styrelsearbete i medelstora privata aktiebolag : En studie om graden av aktivitet och tillsÀttning

De stora börsbolagen i Sverige fÄr mycket plats i massmedia dÄ det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen stÄr endast för en brÄkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag bestÄr ofta av flera olika Àgare i motsats till medelstora företag. De mÄste följa regleringar och formaliteter gÀllande styrelsearbete i större utstrÀckning Àn vad smÄ privata enmansaktiebolag behöver göra och dÀrför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

Revisorns ansvar : - i aktiebolag

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i smÄ svenska aktiebolag

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hpStudien har till syfte att klarlĂ€gga behovet av förvaltningsrevision i de smĂ„ aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkstĂ€llande direktören. FrĂ„gan Ă€r mycket aktuell dĂ„ det just nu pĂ„gĂ„r en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r sĂ„ledes: vilket vĂ€rde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkstĂ€llande direktör?Undersökningen Ă€r deduktiv dĂ„ den tar sitt ursprung i en redan erkĂ€nd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail.

Aktiekapitalets betydels för aktiebolaget - En studie om kapitalkravets vikt

Vi har funnit att aktiekapitalet inte lÀngre anses ha den funktion som det Àr tÀnkt i teorin. Det gÄr ocksÄ att sÀga att det inte Àr lika nödvÀndigt med ett aktiekapital som det en gÄng har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller Ànnu lÀgre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat Àven om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begrÀnsade personliga ansvaret ökar vid en sÀnkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande mÄnga fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sÀnkas till ett vÀldigt lÄgt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta intrÀffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag gÄr igenom..

Personligt ansvar för styrelseledamöter och revisorer i aktiebolag

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

"Jag har aldrig upplevt revisorn som en motpart" : En studie om relationen, förhandlingen och andra interaktioner mellan ekonomichef och revisor utifrÄn svenska ekonomichefers perspektiv i icke börsnoterade aktiebolag.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

Betydande faktorer vid valet av revision : En studie om vilken nytta mindre aktiebolag uppfattar att revisionen ger efter revisionspliktens avskaffande

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag Ă€r det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som Ă€rbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har frĂ€mst varit riktademot större företag Ă€n de som nu undantagits ifrĂ„n revisionsplikt varför detsaknas studier angĂ„ende mindre aktiebolags instĂ€llning till revision.VĂ„r problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer pĂ„verkar mindre aktiebolag att frivilligt vĂ€lja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.UtifrĂ„n ett deduktivt angreppssĂ€tt har en enkĂ€tundersökning genomförts pertelefon. VĂ„r kunskapssyn Ă€r positivistisk dĂ€r vi utgĂ„r ifrĂ„n att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet bestĂ„r av mindreaktiebolag i UmeĂ„, VĂ€sterĂ„s och Östersund som faller under grĂ€nsvĂ€rdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen bestĂ„r frĂ€mst av teorier sombehandlar agentförhĂ„llanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Idrottsaktiebolag eller spelrÀtt? : En jÀmförande studie mellan svenska och danska idrottsföreningars aktiebolag

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgÄtt en rad förÀndringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse dÀr fokus inriktats pÄ sportsliga och ekonomiska resultat istÀllet för den ideella verksamhetens karaktÀr och identitet. Under slutet av 1990-talet förÀndrades förutsÀttningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tillÀts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tillÀts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig frÄn ett vanligt aktiebolag var att Àgarstrukturen reglerades.

Revisionspliktens avskaffande ? en osÀker framtid för revisorn?

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslÄs det grÀnsvÀrden som ipraktiken innebÀr att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan vÀlja bort revisorn ochrevisionen, sÄ som den ser ut idag. RevisionsbyrÄer stÄr inför en stor omstÀllning dÀrABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna vÀlja bort revisionen vilket innebÀr att revisorernas rollkan förÀndras efter avskaffandet.Undersökningen Àr halvdeduktiv dÀr författarna har haft utgÄngspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som pÄverkas av förÀndringen. Författarnas syfte medundersökningen Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser och förÀndringar kan komma attpÄverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestÄr av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket.

Forsknings- och utvecklingsföretags val mellan K2 och K3

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.

Regel eller princip, K2 eller K3? ? Det Àr frÄgan

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Föreligger det nÄgra skillnader vid revideringen av smÄ privata och stora publika aktiebolag? : En studie om revisionsarbetets utseende

Revision har funnits sedan en lÀngre tid tillbaka runt om i vÀrlden. Revision innebÀr att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen Àr en förutsÀttning för ett vÀl fungerande samhÀlle och nÀringsliv, dÄ den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. MÄlet med revisionen Àr revisionsberÀttelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Avskaffad revisionsplikt för smÄ aktiebolag : En studie av revisionens betydelse för utvalda intressenter

Syftet med uppsatsen Àr att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förÀndringar i arbetssÀttet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen pÄ smÄaktiebolags trovÀrdighet efter reformen har förÀndrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt med en abduktiv ansatsanvÀnts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter frÄn en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och tvÄ myndigheter.Resultat:De frÀmsta slutsatser som dragits Àr att kreditgivares arbetssÀtt inteförÀndrats i den omfattning som förvÀntats. MyndigheternasarbetssÀtt har dÀremot pÄverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter pÄ ett annorlunda sÀtt. Efterreformen Àr det inte trovÀrdigheten till bolag som förÀndrats, utantill de sammanstÀllda rÀkenskaperna..

VÀd hÀnder nÀr revisionspliken avskaffas?

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avrevisionsplikten har pÄ smÄ aktiebolag och revisionsbyrÄer.Vi har till mesta dels anvÀnt oss utav den kvalitativa metod men Àven till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnÄ vÄrt mÄl. Typen av data som anvÀnds i uppsatsen Àr enbartsekundÀrdata.I den teoretiska delen presenteras hur revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar Àven de remissvar som regeringen har fÄtt till följd av utredningen om avskaffandetav revisionsplikten. Vi har med remissvar frÄn FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt nÀringsliv vilka Àr de som Àr av relevans förvÄr studie.Det framgÄr i vÄr studie att en förÀndring för smÄ aktiebolag inte kommer att vara mycketpÄfallande om revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovÀrdighet kommer den inteheller att pÄverkas nÀmnvÀrt dÄ de alltid kan uppta revisionen igen.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->