Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) Àr ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjÀrrvÀrmesystem som bestÄr av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor pÄ 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för Är 2009 sÄ uppger Vetab en skillnad pÄ 5000ton mer brÀnsle för utrÀknad massa med energibalans (som grundar sig pÄ en ansatt verkningsgrad för pannorna pÄ 85%) Àn den uppvÀgda levererade massan.BrÀnslet vÀgs upp pÄ en krönt fordonsvÄg pÄ Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika vÀrmeverken. En del av inköpt brÀnsle vÀgs Àven upp enbart med hjullastare och volymbestÀms i skopan. Volymen som uppskattas anvÀnds sedan till att bestÀmma vÀrmevÀrdet per kubikmeter samt till att berÀkna en bulkdensitet för det levererade brÀnslet.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affÀrsidén att tillverka och underhÄlla malmvagnar. Under vÄren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att pÄbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle fÀrdigstÀllas under vÄren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samrÄd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affÀrsidén att tillverka och underhÄlla malmvagnar. Under vÄren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att pÄbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle fÀrdigstÀllas under vÄren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samrÄd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen. DÄ denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen inte fungerade tillfredstÀllande.

Sverige bestÄr av ungefÀr 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebÀr att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken Àr uppdelad mellan olika Àgarkategorier, dÀr fysisk person (enskilda Àgare) Àger 50 % och juridisk person, sÄsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, Àger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika Àgarkategorier tros inverka pÄ den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende pÄ om fastigheten sÀljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero pÄ bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter sÄsom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn Àgarkategori, dÀr sÀljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, pÄverkade skogsfastigheternas köpeskilling.

Europaparlamentet och rÄdets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en lÄngtgÄende, men inte fullstÀndig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjÀrde bolagsrÀttsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhÄller att medlemsstaterna har rÀtt att befria smÄ och medelstora bolag frÄn revision. DelbetÀnkande SOU 2008:32 angÄende revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehÄller delbetÀnkandet SOU 2008:32 en rad förÀndringar och genom dessa förÀndringar kommer problematiken med bankers syn pÄ den reviderade Ärsredovisningen att stÀllas pÄ sin spets. Detta dÄ utredningen föreslÄr att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsÀttningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten nÀrmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras trÀda i kraft den 1 juli 2010, innebÀr att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benÀmnas som smÄ företag. Avsikten medförslaget Àr att minska kostnaderna för de smÄ företagen genom att de sjÀlva skall fÄmöjlighet att vÀlja vilka redovisnings- och revisionstjÀnster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyrÄerna samtidigt som konkurrensen ökar frÄn exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyrÄer. RevisionsbyrÄerna mÄste dÀrför anpassa sitttjÀnsteutbud utifrÄn vad de smÄ företagen kommer att efterfrÄga. Vi har undersökt hur tvÄolika parter, revisionsbyrÄer och banker, kommer att pÄverkas av lagförslaget.

Den 8 juni Är 2012 beslutade BokföringsnÀmden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillÀmpas senast den 31 december 2013. Ett mÄste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav pÄ komponentavskrivning. En metod dÀr företagens materiella anlÀggningstillgÄngar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var vÀldigt kritiserad av företag runt om i Sverige dÄ de ansÄg att de skulle krÀva för mycket administrativt arbete utan att ge nÄgot mervÀrde.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poĂ€ngFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyrĂ„ers samt smĂ„företagens verksamhet förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig pĂ„ att studera införande av slopad revisionsplikt för smĂ„ företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att stĂ€lla följande frĂ„gor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till smĂ„företag förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyrĂ„er pĂ„verkats efter revisionspliktens slopande? Hur pĂ„verkas smĂ„företag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pĂ„ sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem smĂ„företagare samt tjĂ€nsteman pĂ„ Skatteverket.Teoretisk referensram: SekundĂ€rdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Bakgrund: Förtroendet Àr en av de viktigaste förutsÀttningarna för en framgÄngsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer pÄ aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier Àr ett typexempel pÄ oförklarade upp- och nedgÄngar pÄ aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier rÄder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fÄtt störst genomslag inom forskningsomrÄdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Den 10 mars Ă„r 2000 blev det i Sverigen tillĂ„tet för noterade publika aktiebolag att förvĂ€rva och överlĂ„ta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillĂ„ta Ă„terköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle fĂ„ möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieĂ€garna och att de skulle fĂ„ en ökad flexibilitet att skapa en bĂ€ttre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utlĂ€ndsk förebild snabbt blivit populĂ€rt hos svenska företagsledningar. DĂ€rför avsĂ„g vi att studera vilken effekt aktieĂ„terköpsprogram har pĂ„ företagens aktiekurser, pĂ„ kort och pĂ„ lĂ„ng sikt. Vi avsĂ„g Ă€ven studera vilka motiv som lĂ„g bakom Ă„terköpsprogrammen.I USA har Ă„terköpsfenomenet funnits en lĂ€ngre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstĂ„r en begrĂ€nsad kursuppgĂ„ng i samband med annonseringen.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgÄng till mer information om verksamheten Àn den vanliga investeraren. Ett exempel pÄ en sÄdan person Àr den verkstÀllande direktören. PÄ grund av den informationsasymmetri som uppstÄr har den verkstÀllande direktören bÀttre förutsÀttningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle sÄledes kunna generera överavkastningar med hjÀlp av denna information, vilket ifrÄgasÀtter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnÄ högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier dÀr den verkstÀllande direktören Àger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet Àr att utreda huruvida företag med en verkstÀllande direktör med ett högt aktieÀgande i det egna företaget Àven leder till att avkastningen pÄ aktiemarknaden Àr hög.