Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnĂ€mnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det sĂ„ kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av mĂ„nga som komplicerat och svĂ„rt att sĂ€tta sig in i, dĂ„ man kunde hĂ€mta rĂ„d och rekommendationer frĂ„n olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk dĂ€r alla rĂ„d och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det Ă€r först efter den 31 december 2008 som regelverket fĂ„r upprĂ€ttas pĂ„ Ă„rsredovisningarna.

Den svenska livförsÀkringsbranschen har genomgÄtt en förtroendekris under början av 2000-talet. Associationsformen i vilken livförsÀkringsbolagen bedriver sin verksamhet lyder under liknande lagar och förordningar som redovisningen i allmÀnna aktiebolag men fördelningen mellan Àgnade och risk Àr dock inte densamma vilket leder till intressekonflikter. Författarna Àmnar genom denna studie öka förstÄelsen för den komplexitet associationsformerna ger upphov till och hur bemötandet av dem kan tolkas ur ett agent- och informationsteoretiskt perspektiv. Intervjuer har skett med Finansinspektionen och dessa har sedermera analyserats och dÀrefter har slutsatser dragits. Resultatet av studien visar att problematiken med intressekonflikter Àr snarlik oavsett associationsform, vilket har till följd att det inte finns skÀl att behandla olika livförsÀkringsbolag olika enkom pÄ grund av associationsform.

Previous work by researchers as Eugene F. Fama and Kenneth R. French, show that average return on stocks are related to a firms characteristics like size and book-to-market ratio. These kinds of patterns in average return is not explained by The Capital Asset Pricing Model (CAPM), and are therefore seen as anomalies. Fama and French have proposed a three-factor model, which captures patterns observed in U.S average returns associated with size and value.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvÄng för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvÀndning. Med bakgrund till att Sverige mÄste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle faststÀlla hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna fÄ för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utstrÀckning.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden Àr ett anvÀndbart verktyg för att vÀcka kÀnslor och bygga förtroende hos ÄskÄdaren. Företag kan i sin tur anvÀnda bilden som verktyg för att pÄverka sin image. Den hÀr uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns pÄ omrÄdet. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Bakgrund: FrÄn och med den 10 mars 2000 Àr det tillÄtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det Àr intressant att belysa hur möjligheten att Äterköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur möjligheten att Äterköpa egna aktier pÄverkar ledningen och aktieÀgarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om Àmnet Äterköp. Besöksintervjuer har genomförts pÄ Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Uppsatsens syfte Ă€r att utreda hur företag i form av aktiebolag skall kostnadsföra organisationskostnader av olika slag. Organisationskostnader Ă€r kostnader som Ă€r kopplade till företagets organisation och förvaltning och det kan till exempel vara frĂ„ga om utredningskostnader, flyttningskostnader och förvaltningskostnader. I uppsatsen behandlas inte organisationskostnader i form av utgifter för forskning och utveckling. Uppsatsens fokus ligger pĂ„ den skatterĂ€ttsliga behandlingen dĂ€r omfĂ„ngs- och periodiseringsfrĂ„gan för organisationskostnader enligt gĂ€llande rĂ€tt diskuteras. Även den redovisningsrĂ€ttsliga behandlingen diskuteras kortfattat.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden Àr ett anvÀndbart verktyg för att vÀcka kÀnslor och bygga förtroende hos ÄskÄdaren. Företag kan i sin tur anvÀnda bilden som verktyg för att pÄverka sin image. Den hÀr uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns pÄ omrÄdet. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

Syftet med uppsatsen Àr att behandla problematiken kring vinstutdelning av medel som uppkommit dÄ ett bolag har tagit bort sin avskrivningspost för goodwill, och inte gjort en motsvarande nedskrivning av goodwillvÀrdet och dÀrmed ökat sitt redovisade resultat. Uppsatsen syftar Àven till att utreda bolags möjlighet till att redovisa ett önskat resultat genom att utnyttja osÀkerheten kring goodwillvÀrderingen. VÄra slutsatser i uppsatsen Àr att redovisning av goodwill enligt IFRS 3 kan föranleda ett bokföringsmÀssigt högre resultat. Detta högre resultat uppkommer dock enbart pÄ koncernnivÄ, och att vinstutdelningen sker frÄn de enskilda juridiska personerna. Den osÀkerhet som uppstÄr vid vÀrderingen av goodwill till verkligt vÀrde innebÀr Àven ett spelutrymme för företagen att visa ett önskat resultat..

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.