Sökresultat:
2525 Uppsatser om Rättvist miljöutrymme - Sida 26 av 169
MÄngfalden i förskolan : En studie om pedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barnet i den flersprÄkiga förskolan
Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..
FörÀndringen av gymnasielÀroböcker i historieÀmnet
Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..
TestamentsrÀtt : Hur faststÀlls testators vilja?
Reglerna för ett testamente finns i Ărvdabalken och reglerar de formkrav som handlingen mĂ„ste upprĂ€tthĂ„lla för att den ska bli verksam. Ăven reglerna för tolkning av ett testamente Ă„terfinns i Ărvdabalken dĂ€r det tydligt framgĂ„r att det finns ett visst utrymme för just tolkning och omtolkning av handlingen i de fall intentionerna inte klart gĂ„r att tyda. Det man vill fĂ„ fram Ă€r testators faktiska vilja med testamentet och det Ă€r detta man mĂ„ste försöka utröna sĂ„ att resultatet av tolkningen Ă„terspeglar testators verkliga intention. SvĂ„righeterna med detta Ă€r att berörda personer ofta kan tolka testamentet pĂ„ olika sĂ€tt vilket dessutom oftast leder till att testators vilja inte efterlevs. Uppsatsen har behandlat ovanstĂ„ende omrĂ„de för att försöka reda ut hur man faststĂ€ller testators vilja..
Du kan ju dansa i tanken! : Dans som estetisk lÀrprocess i svenskÀmnet F-3
Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.
Det upphandlingsrÀttsliga skadestÄndet. PrimÀrt, sekundÀrt eller en chimÀr?
För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.
Analys av android-specifiKa metoder för att uppnÄ bestÀndigt tillstÄnd
I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnÄ bestÀndigt tillstÄnd. Undersökningen baseras pÄ ett egenutvecklat verktyg för att mÀta de olika metodernas effektivitet, med avseende pÄ tid för att spara ner och lÀsa in tillstÄndet samt hur mycket utrymme det sparade tillstÄndet tar upp i sekundÀrminnet. Resultaten frÄn undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende pÄ tillstÄndets storlek samt om tillstÄndet mestadels bestÄr av text eller av nummer. Den metod som generellt Àr mest effektiv Àr Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att ocksÄ utvÀrdera effektiviteten hos metoder som tillhandhÄlls via externa bibliotek..
Perspektiv pÄ jÀmstÀlldhet: kvinnor och mÀn i lÀromedel och
litteraturundervisning i Svenska B pÄ gymnasiet
Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.
Vem tar ordet?: andrasprÄksklassrummet ur ett genusperspektiv
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus pÄ de kvinnliga andrasprÄkseleverna. Avsikten var Àven att undersöka karaktÀren av klassrumsprat dÀr eleverna har socialiserats i skilda kulturer, dÀr sprÄket för instruktioner gavs pÄ svenska och dÀr uppmÀrksamheten i en sÄdan kontext fokuserades pÄ könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar frÄn vilka samtliga yttranden skrevs ner och fÀrgkodades för att tydliggöra det sprÄkliga utrymme som deltagarna anvÀnde. Resultatet visar att lÀraren stÄr för den största delen av talutrymmet.
Olika lÀrare - olika betyg : om (o)likvÀrdig bedömning av elevtexter i Är 9
SammandragMÄnga undersökningar har visat att det inte rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsÀtta belysa ett sÄdant problem och betona vikten av likvÀrdig bedömning kan vi nÄ en förÀndring mot det bÀttre. Syftet med detta arbete Àr att studera hur ett urval lÀrare och lÀrarstuderande betygsÀtter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sÀtta dem i relation tillden nya lÀrarutbildningen och dess innehÄll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrÄn samma kursplan. Kursplanen ger alltsÄ utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nÄ nationell likvÀrdighet i betygsÀttningen..
Konstruktionsritningar till övningshus för elever pÄ Ebersteinska Gymnasiets Byggprogram
PÄ Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fÄtt sponsring pÄ byggmaterial som ska anvÀndas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna pÄ byggprogrammet och pÄ sÄ sÀtt ge dem trÀning pÄ att lÀsa och bygga efter fÀrdiga ritningar. Projektet med det mindre huset Àr relativt nytt och pÄ grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag pÄ hur det skall kunna se ut. För att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av huset har lÀrare pÄ skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det Àr att varje del ska representera en hustyp.
Idrottens utrymme i skolan ? Vem tar besluten?
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.
LÀs- och skrivinlÀrning : lÀrarens val av metod
Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.
En utredning över förutsÀttningarna och möjligheterna att etablera en drift- och underhÄllsenhet för anlÀggningsarbeten inom PEAB, Linköping
I denna rapport skall förutsĂ€ttningarna och möjligheterna utredas för drift- och underhĂ„llsverksamhet för utomhusmiljöer i LinköpingsomrĂ„det med omnejd. Rapporten Ă€r avgrĂ€nsad till de driftomrĂ„den som Linköpings kommun tillhandahĂ„ller. Peab har sedan tidigare inte haft nĂ„gra driftomrĂ„den inom Linköpings kommun, men erfarenhet frĂ„n liknande verksamhet finns inom regionen och företaget.Tanken jag gĂ„r in med i detta arbete, Ă€r att enheten skall kunna sköta ett eget driftomrĂ„de, interna skötselarbeten under garantitid samt vara tillgĂ€nglig som resurs för garanti- och ĂTA-arbeten. Rapporten kommer att Ă„skĂ„dliggöra hur marknaden ser ut och fungerar, om det finns utrymme för en ny aktör och hur man skall gĂ„ tillvĂ€ga för att etablera sig pĂ„ denna marknad..
HÄllbara statsfinanser : Hur vÀrderas ett lands statsfinansiella lÀge?
Den hÀr uppsatsen bidrar till debatten om hÄllbara statsfinanser genom att utvÀrdera olikamÄtt pÄ statsskulden. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar: en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Litteraturstudien diskuterar olika definitioner av statsfinansiell hÄllbarhet sÄvÀlsom problem relaterade till att mÀta statsskulden. Den empiriska undersökningen Àr baserad pÄ regressionsanalyser, och utmynnar i slutsatsen att nettostatsskulden Àr en bÀttre indikatorpÄ hÄllbara statsfinanser Àn vad bruttostatsskulden Àr. Följaktligen bör ett lands nettostatsskuld och nettoförmögenhet - vilka ofta bortses frÄn - fÄ större utrymme i debatten.
VÀrdering av biologiska tillgÄngar inom svenska skogsbolag -Eventuella subjektivitets problem vid tillÀmpning av IAS 41
Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det pÄpekats att IAS 41inte Àr helt lÀmpligvi vÀrdering av skogstillgÄngar dÄ utformningen av standarden tvingar skogsbolagen attanvÀnda den tredje metoden för vÀrdering enligt verkligt vÀrde: nuvÀrde av framtidakassaflöden. Detta innebÀr att vÀrderingen i praktiken baseras pÄ företagets egna antagandenvilket lÀmnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprÀttandet av redovsning skulleinnebÀra ett allvarligt trovÀrdighetsproblem för företaget och kunna fÄ allvarliga konsekvenserför anvÀndare som tillexempel investerare och lÄngivare.Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid vÀrdering avbiologiska tillgÄngar till verkligt vÀrde.Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuelladjupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska skogsbolagen, revisorerfrÄn de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmÀklare.Resultat och slutsatser: Standarden lÀmnar mycket riktigt utrymme för subjektivabedömningar men skogsbolagen Àr medvetna om detta och gör sitt bÀsta för att skapa enredovisning som Àr trovÀrdig och relevant för anvÀndarna. Detta gör man genom att föra endialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt stÀndig omvÀrldsanalysoch ifrÄgasÀttande av de egna vÀrderingsmetoderna.