I takt med att konkurrensen ökar har företag börjat kartlÀgga sina icke-vÀrdeskapande aktiviteter i sina processer för att vara mera konkurrenskraftiga pÄ marknaden. Detta har gjort det möjligt för företag att jÀmföra och prioritera mellan olika problem samtidigt som olika trender av kvalitetsbristkostnader kan hittas. Kvalitetsbristkostnader kan definieras som de kostnader som skulle kunna undvikas om företagets produkter eller processer var perfekta. En reklamation startar med att en kunds förvÀntningar över en produkt eller tjÀnst inte uppfylls. För att skapa en bra kundrelation Àr det viktigt att kunden kÀnner att problemet tas pÄ allvar och att företaget gör sitt bÀsta för att förhindra att samma sak sker igen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn pÄ bild- och formskapande i förskolan. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur anvÀnder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför anvÀnder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmÀnna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte sÄ mÄnga skillnader mellan grupper.

Problembakgrund: Som det ser ut idag Àr alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i smÄ företag (dir. 2006:96). SlutbetÀnkande lÀmnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begrÀnsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Problem: I dagens Sverige har det blivit ta?mligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till fo?ljd av detta har antalet konkurser o?kat. Konkursprediktion med hja?lp av finansiella nyckeltal a?r ett beforskat omra?de och stra?cker sig tillbaka till bo?rjan av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller a?r de mest tilla?mpade modellerna att fo?rutspa? en konkurs.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men ocksÄ hot för företag. VÀstvÀrldens företag kan lÀgga produktionen i delar av vÀrlden dÀr kostnaden för att tillverka en vara Àr lÀgre Àn i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhÄllanden uppstÄ sÄsom krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill sÀga de krÀver information utöver den finansiella i företagens rapporter.HÄllbarhetsredovisning Àr en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehÄlla information om företagets ekonomiska, miljömÀssiga och sociala prestanda. I jÀmförelse med den finansiella redovisningen existerar det Ànnu inga standarder för denna form av rapportering.

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

BakgrundDen globala marknaden och resursanvÀndningen ger bÄde direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan pÄverkan av externa effekter som uppstÄr pÄ grund av ofullstÀndigaekonomiska definitioner, vÀrderingar och tillÀmpningar vara pÄtaglig. VÀxthuseffekten Àr ett viktigt ochrepresentativt exempel pÄ externa effekter att studera. MÀnniskan hÄller i ökande grad pÄ att massivt utöka denlilla balans och lagom mÀngd vÀxthusgas som utgör förutsÀttning för liv hÀr pÄ jorden. Denna extravÀxthuseffekt kan sÀttas i samband med mÀnniskans allt fler och allt mer energikrÀvande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgÄngspunkten i problemformuleringen Àr att oönskade externa effekter uppstÄr pÄ grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande tvÄ frÄgor formulerades:? Var finns den felande lÀnken, orsakerna, till externa effekter?? GÄr det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen Àr att diskutera den felande lÀnken mellan ekonomisk definition, vÀrdering, tillÀmpningoch externa effekter som gör att en mÀnskligt skapad vÀxthuseffekt kan uppstÄ.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting periodSince the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distortedSince we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40.The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation?s annual reports which we compiled to see how the market comprehends.

Syftet med den hÀr studien har varit att lÀra kÀnna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lÀrare dÀr har att stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att bÀttre förstÄ under vilka premisser lÀrare i Tanzania arbetar har vissa jÀmförelser gjorts med svenska förhÄllanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fÄtt en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. FrÄgan Àr om den bilden stÀmmer överrens med den bild lÀrare i Tanzania ger. För att ta reda pÄ det Äkte jag till Tanzania dÀr jag genomförde intervjuer i grundskolor och pÄ ett universitet dÀr man utbildar specialpedagoger/speciallÀrare.

NÀr vi ser en annan mÀnniska börjar vi redan dÀr kategorisera henne eller honom. Anledningen Àr att förenkla och att lÀttare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vÄr studie har vi undersökt hur en sÄdan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut nÀr det första mötet sker via en bild.Studiens utgÄngspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt anvÀndes sex stycken bilder förestÀllandes olika typer av mÀnniskor och hÀndelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen gÄr igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen Àmnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstÄtt ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det mÄnga komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika lÀnder, dÀrav Àr det praktiskt att kunna revidera ett bolag pÄ likartat sÀtt i olika lÀnder. EU:s införande av IAS?regelverket Àr ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan Är 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprÀtta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Titel: Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende pÄ goodwill? Har denna syn förÀndrats sedan tiden kring införandet av standarden? NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jenny Lenell och Katarina Ström Handledare: Tomas KÀllqvist / Stig Sörling Datum: 2009 ? januari  Syfte: VÄrt syfte med detta arbete Àr att vi vill skapa förstÄelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende pÄ goodwill. Vi vill Àven titta pÄ om denna syn har förÀndrats sedan införandet av standarden och om den överensstÀmmer med tidigare studier. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vÄr analys och slutsats.

Mitt syfte Àr att analysera hur ett urval lÀroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jÀmfört med avsnitten om kristendomen, i bÄde text och bild. De vÀrderingar och normer som framkommer ska dessutom sÀttas i förhÄllande till Lpf 94. Metoden jag anvÀnder mig av för att analysera texterna och bilderna Àr Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag Àven tillfogat tvÄ av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.