Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgÄngar har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. SamhÀllet gÄr mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktÀr utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillvÀxt. DÀrför ligger denna studies fokus pÄ redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken pÄ detta omrÄde Àr frÀmst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansrÀkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra för anvÀndare av Ärsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). FrÄgestÀllning:? Hur presenteras utgifter för FoU i Ärsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas pÄ olika sÀtt. Det framgÄr olikaargument varför olika metoder ska tillÀmpas i verkligheten för redovisning av intÀkter. DÄ detfinns olika metoder att tillgÄ skapas det problem för bÄde företag om omvÀrlden dÄ olikametoder Äterspeglar företagets stÀllning pÄ olika sÀtt.Syfte: Tanken med denna avhandling Àr att undersöka vad som Àr rÀtt redovisning av intÀkterför noterade byggföretag. Vi vill fÄ reda pÄ om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.AvgrÀnsning: I denna avhandling vÀljer vi att begrÀnsa oss till de fall som berörintÀktsredovisning utifrÄn entreprenad och dÀr redovisningen baserar sig pÄ IFRS. Vi harfokuserat vÄrt arbete pÄ metoderna som anvÀnds vid intÀktsredovisning utifrÄn företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus pÄ intÀktsredovisning utifrÄn kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att fÄ svar pÄ uppsatsens forskningsfrÄga.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte frÄn historiskt anskaffningsvÀrde till verkligt vÀrde och medförde stora förÀndringar gÀllande vÀrderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istÀllet för tidigare rÄdande avskrivning. Eftersom det Àr svÄrt att faststÀlla vÀrdet pÄ goodwill dÄ det inte finns nÄgon likvid marknad för tillgÄngen erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfÀrdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rÀttvisande bild av goodwillens underliggande vÀrde.

Bakgrund: År 1992 trĂ€dde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förĂ€ndringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av sĂ€rregler som balanskravet och blandmodellen som Ă€r politiska beslut och inte Ă€r redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav pĂ„ ekonomisk balans trĂ€dde i kraft Ă„r 2000 och Ă€r en av hörnstenarna i kommuners krav pĂ„ en god ekonomisk hushĂ„llning. Balanskravet innebĂ€r att kommuner ska visa ett positivt resultat.

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förÀndrats i och med förÀndringar i omvÀrlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare Är. Ett annat problem som uppmÀrksammats i USA Àr att mÄnga redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsÀmnet pÄ universitetsnivÄ och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkÀtundersökning riktad till revisorer och intervjuer med tvÄ av dessa, samt en enkÀt riktad till studenter vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Redovisningsinformation Àr en informationskÀlla för frÀmst aktieÀgare och lÄngivare. Investerare anvÀnder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och dÀrigenom prissÀtta aktier i syfte att uppnÄ lönsamma, lÄngsiktiga placeringar pÄ aktiemarknaden. Kan en investerare fÄ hjÀlp av företagens redovisning för att öka vÀrdet pÄ sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan rÀntabilitet pÄ eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgrÀnsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras pÄ företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen AffÀrsvÀrldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvÀrderas med hjÀlp av regressionsanalys. För varje Är utförs regressioner för att faststÀlla förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i Àmnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer dÄ VD upprÀttar externredovisning efter förutbestÀmda mÄl och medvetet Àndrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrÄgasÀtter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affÀrspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag pÄStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Uppsatsens titel: Ledarskap ñ€“ En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HÀlsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poÀng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Ã
sa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Àr omfattande och mÄnga forskare har kommit med förslag pÄ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fÄ som existerar Àr generella och tillÀmpas oavsett kontext. Detta sker Àven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rÀttvisande bild av ledarskapet dÄ det Àr en bransch som till stor del bygger pÄ relationer, Àr dynamisk samt bestÄr av komplexa system. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa Àmnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom omrÄdet.