Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Under de senaste Ären har det kommit fram exempel pÄ att den ekonomiska information som företag lÀmnar ifrÄn sig inte alltid ger en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat Àr bara nÄgra exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehÄller förfalskad eller förvanskad information har krav stÀllts pÄ mer tillförlitlig och jÀmförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna frÄn företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jÀmförelser mellan företag frÄn olika lÀnder och branscher och pÄ sÄ sÀtt fatta vÀlgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU frÄn och med 1 januari 2005 Àr skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte Àr att skapa förutsÀttningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbÀttra jÀmförbarheten av redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden. De nya reglerna ska ocksÄ skapa förutsÀttningar för en gemensam redovisningsstandard vÀrlden över.

Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.

Sedan lÄng tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det rÄder frÄgor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men Àven nackdelar som kan sÀtta Sveriges redovisningstradition i en förÀndring.Syftet med uppsatsen Àr att framföra de olika förÀndringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsÀttas för i samband med en frikoppling och Àven lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen Àr att ta reda pÄ hur frikopplingen skulle kunna förÀndra arbetssÀttet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det rÄder mycket separata Äsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstÄ fler nackdelar Àn fördelar för bÄde revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

VĂ„r uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor pĂ„ ett halvĂ„r. Det Ă€r viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmĂ€nheten dĂ„ organisationerna Ă€r beroende av att allmĂ€nheten skĂ€nker stora summor till deras ideella arbete. PĂ„ senare Ă„r har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir dĂ€rför vĂ€sentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. VĂ„rt syfte Ă€r att förklara vad som pĂ„verkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.UtifrĂ„n den forskning och teori som finns inom omrĂ„det för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tĂ€nkas pĂ„verka deras redovisning.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med bild och bildsprÄk samt anvÀndningen av bilderböcker i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftets frÄgestÀllningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare tidigare Är samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lÀrare om bild som Àmne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare Är? Vad fyller bildsprÄket för syfte betrÀffande lÀs- och skrivinlÀrning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanstÀlld av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att anvÀndas med hjÀlp av dess bildsprÄk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn pÄ bild som Àmne samt en antydan till en viss Àngslan i att undervisa i bild.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.The authors? aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditorÂŽs work.A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor?s works could be affected.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?AllmÀnna rÄd för K2 - mindre aktiebolag? överensstÀmmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet Àr ocksÄ att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förÀndringarna kan medföra. I uppsatsen tillÀmpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi anvÀnder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa vilka vÀrderingsmetoder fastighetsbranschen anvÀnder idag för att faststÀlla marknadsvÀrdet för förvaltningsfastigheter och visa hur vÀl dessa stÀmmer överens med vÀrderingsmetoderna i RR 24/IAS 40. Vidare har vi analyserat hur dessa vÀrderingsmetoder förhÄller sig till redovisningens krav pÄ tillförlitlighet och relevans. MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ framförallt studier av vÀrderingsteorier inom redovisning, normer angÄende vÀrderingsregler för förvaltningsfastigheter samt teorier om redovisningens kvalitativa egenskaper. Dessutom har vi tagit del av tre noterade fastighetsbolags Ärsredovisningar och intervjuat tvÄ experter pÄ omrÄdet. VÄr slutsats Àr att de vÀrderingsmetoder som fastighetsbranschen anvÀnder idag stÀmmer vÀl överens med de metoder som finns angivna i RR 24/IAS 40.

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Syftet med uppsatsen Àr att behandla problematiken kring vinstutdelning av medel som uppkommit dÄ ett bolag har tagit bort sin avskrivningspost för goodwill, och inte gjort en motsvarande nedskrivning av goodwillvÀrdet och dÀrmed ökat sitt redovisade resultat. Uppsatsen syftar Àven till att utreda bolags möjlighet till att redovisa ett önskat resultat genom att utnyttja osÀkerheten kring goodwillvÀrderingen. VÄra slutsatser i uppsatsen Àr att redovisning av goodwill enligt IFRS 3 kan föranleda ett bokföringsmÀssigt högre resultat. Detta högre resultat uppkommer dock enbart pÄ koncernnivÄ, och att vinstutdelningen sker frÄn de enskilda juridiska personerna. Den osÀkerhet som uppstÄr vid vÀrderingen av goodwill till verkligt vÀrde innebÀr Àven ett spelutrymme för företagen att visa ett önskat resultat..

FrÄgor kring frivillig redovisningsinformation har under senare Är varit av vÀxande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven pÄ företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras dÀrför att förbÀttra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien Àr att beskriva och förklara vilka faktorer som pÄverkar företag att lÀmna frivillig information i Ärsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi dÄ den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i Ärsredovisningar. Genom en innehÄllsanalys av 389 slumpmÀssigt utvalda aktiebolags Ärsredovisningar med hjÀlp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Börsnotering Àr den faktor som har störst inverkan pÄ mÀngden redovisad frivillig information och den teori som Àr mest tillÀmpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning Àr legitimitetsteorin..