2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för vÀrdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmÀssig verksamhet lagertillgÄngar, och fÄr dÄ tas upp till sitt verkliga vÀrde eller det samlade anskaffningsvÀrdet. Vid icke yrkesmÀssig verksamhet skall i allmÀnhet reglerna i inkomstslaget kapital tillÀmpas. GrÀnsdragningen mellan yrkesmÀssig respektive icke yrkesmÀssig mÄste bedömas efter omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om vÀrdering av derivatinstrument som skatterÀttsligt klassificeras som lagertillgÄng till verkligt vÀrde sÄ ser jag inte att de kommer att fÄ sÀrskilt stort genomslag, i vart fall inte under de nÀrmaste Ären.

Utvecklingen gÄr mot att företags andel immateriella tillgÄngar av de totala tillgÄngarna ökar och dÀrmed dess betydelse. Immateriella tillgÄngar saknar fysisk substans och uppfattas som svÄrbedömda vid vÀrdering. FrÄgan hur dessa svÄrbedömda tillgÄngar ska vÀrderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansrÀkningen har diskuterats livligt de senaste Ären. Vissa anser att immateriella tillgÄngar bör redovisas i balansrÀkningen för att ge en rÀttvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgÄngarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgÄngar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del pÄ immateriella tillgÄngar.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lÀmnar stort utrymme för ledningens bedömning nÀr det gÀller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv i sÄ stor grad som möjligt, fortsÀtter företagen att redovisa relativt stora mÀngder goodwill vid förvÀrv och bara fÄtal företag vÀljer att identifiera immateriella tillgÄngar separat. Immateriella tillgÄngarnas egenskaper gör redovisningen svÄrt och komplex. Redovisning av immateriella tillgÄngar inte Àr relevant och ger anvÀndaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte Àr genom att studera immateriella tillgÄngarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgÄngar, skapa förstÄelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.AvgrÀnsning: Denna studie Àr begrÀnsad till tvÄ svenska börsnoterade företag i tvÄ olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv.Metod: Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ fallstudie dÀr telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets Ärsredovisningar har granskats. Resultatet frÄn den empiriska delen har sedan analyserats utifrÄn referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgÄngar och i olika utstrÀckning.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

VĂ„rt syfte med denna uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n fallstudier identifiera hur förĂ€ndringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, pĂ„verkar företagens resultat samt förĂ€ndrar jĂ€mförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehĂ„ller en fallstudie som prĂ€glas av en kvalitativ metod vilket innebĂ€r en djupare förstĂ„else av det vi studerar. ÖvergĂ„ngen till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsĂ€ttningar Ă€ndĂ„ att göra olika antaganden, vilket försvĂ„rar jĂ€mförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet pĂ„ noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förstĂ„else i företagets verksamhet..

Den ekonomiska och monetÀra unionen Àr tÀnkt att öppna den sista dörren, de olika valutorn, för en Ànnu smidigare handel inom EU. Sverige kommer att stÄ utanför unionen frÄn start den 1 januari 1999, men de svenska företagen kommer ÀndÄ att pÄverkas av införandet av den gemensamma valutan euron. Syftet med vÄr uppsats Àr att se vilka redovisningsproblem som de svenska smÄföretagen kan koma att stöta pÄ nÀr euron införs i EU-lÀnderna som gÄr med i EMU frÄn start. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med personer insatta i vÄrt problemomrÄde. UtifrÄn svaren tillsammans med övrigt material sÄ kom vi fram till att smÄföretagens redovisning kommer att pÄverkas i olika omfattning och pÄ olika sÀtt beroende pÄ typ av företag.

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav frÄn investerare. Med utgÄngspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR Àr förknippade med lÀgre risk och sÄledes ocksÄ lÀgre avkastningskrav frÄn investerare. VÄra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssÀtts för sitt CSR-arbete inte har nÄgon pÄverkan pÄ investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav pÄ företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frÄgor vÀrderas högt blir lÀgre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..

The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company?s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management.Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested.

Alltsedan Sveriges intrÀde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingÄr sÄkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannÀmnda projekt. Fokus ligger framförallt pÄ redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger pÄ insamlat material ifrÄn 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan sÄledes ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att mÄnga styrproblem uppstÄr pÄ grund utav informationsbrist, dÀrför diskuteras punkterna utifrÄn hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt omrÄde rörande redovisning av förvÀrv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan pÄ nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av bÄde börsens övervakningschef sÄvÀl som av Föreningen för god sed pÄ vÀrdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jÀmnare tillÀmpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att nÄ klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen pÄverkar bolagens redovisning av goodwill.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till svenska börsnoterade bolag pÄ Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: PrimÀrdatan Àr insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulÀr. PrimÀrdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjÀlp av tidigare studier inom omrÄdet.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrÄgade respondenterna Àr att tillsynen Àr bristfÀllig i sÀttet granskningen utförs.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrÄn bild. Inspiration till att fÀrdigstÀlla fyra musikaliska kompositioner har hÀmtats frÄn fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en förestÀllning om vÀrlden som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hÀmtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementlÀror..

Diskussionen om att ÄskÄdliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen Àr i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiomrÄdet och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frÄgan Àr om humankapitalet skall redovisas i balansrÀkningen eller om humankapitalet bara skall ÄskÄdliggöras som tillÀggsinformation. Det handlar om att pÄ ett rÀttvisande sÀtt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets vÀrde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar tvÄ IT-företags synpunkter angÄende redovisning av humankapitalet i Ärsredovisningen.