I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.