Förslaget att slopa revisionsplikten för små företag i Sverige är ett högaktuellt ämne som berör många olika grupper i samhället så som revisionsbyråer, små företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lämnades ett delbetänkande från Statens Offentliga Utredningar som föreslår att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillåtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar på hur stora revisionsbyråers verksamhet kommer att påverkas eller redan har påverkats av en lagförändring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förväntas förändras. Författarna har intervjuat revisorer på Sveriges fyra största revisionsbyråers lokala kontor i Jönköping. För att få en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhållandet mellan redovisning och revision förklaras.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära.

Under lång tid har två olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn på syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagsläget ett behov av att få en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jämförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag från IASB om att införa ett nytt sätt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför väljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar på det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre års tid.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jämför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i bild och har i texten främst funktion som agent.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor.Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser.Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön.

Syftet med studien är att utifrån begreppet bildskapande studera hur bild används som pedagogiskt verktyg på tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fått stå tillbaka i jämförelse med de förstärkta målområdena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod används där nio pedagoger intervjuas. De valda frågeställningarna är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill säga är några specifika lärmål kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill säga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med då? Hur tänker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det några skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebär att barn har tillgång till material och skapar på egen hand.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som är företagens sociala samhällsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Den grundar sig på företagens frivilliga samhällsansvar och är indelat i tre ansvarsområden: ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR är att företag ska driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt för att kunna uppnå det måste det finnas en optimal balans mellan de tre områdena.Ett omtalat begrepp inom CSR är hållbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är:1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag.2.

I detta arbete presenteras en redovisning av Kurt Weill som kompositör under en tumultartad period (1927 - 33) av hans händelserika liv. Arbetet har jag skrivit ur en gitarrists och banjospelares ögon, och jag har i min redovisning av hans verk givit kortfattade beskrivningar om hur Weill kan ha gått tillväga då han komponerade för dessa knäppinstrument. Följaktligen har jag resonerat över varför han skrev för dessa instrument; vilka omständigheter och vilka personer som kan ha inspirerat honom till att göra detta. Syftet med detta har varit att samla kunskap till interpretation och arrangering av hans verk, kunskap som jag sedan har använt i en konsert. Jag har även haft som mål att öka min egen kunskap om Weill som kompositör, och att kunna få andra att upptäcka kvalitéerna i hans kompositörskap.Efter att ha skaffat fördjupad kunskap om ett stort antal verk av Weill så har jag valt ut ett antal stycken att arrangera.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.