UtifrÄn ökade krav i samhÀllet har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpÄverkan. Ett sÀtt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar hÀr om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmÄ integrera det tÀnkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system dÀr mÄlet Àr att jobba med stÀndiga förbÀttringar. Tyréns Àr ett konsultföretag inom samhÀllsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. PÄ företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Bakgrund: År 2006 sĂ„ initierade regeringen en utredning gĂ€llande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. RegelĂ€ndringen gick igenom Ă„r 2010 och smĂ„ aktiebolag i Sverige fick möjligheten att vĂ€lja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angĂ„ende en ytterligare harmonisering mot det högre grĂ€nsvĂ€rdet i EU förts. Detta ledde in oss pĂ„ forskningsfrĂ„gorna: Hur kan intressenter i Sverige pĂ„verkas av en eventuell framtida höjning av grĂ€nsvĂ€rdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet?Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka de effekter en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Bakgrund: Hur tillgÄngar skall vÀrderas har alltid varit en av redovisningens stora frÄgor. Svensk redovisning, som lÀnge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjÀrna och tillgÄngar har hellre vÀrderats för lÄgt Àn för högt. PÄ senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktÀr. NÀr IASBs internationella regelverk trÀdde i kraft 2005 vÀrderas förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde. Orealiserade vÀrdeförÀndringar pÄverkar resultatet och Àr sÄledes av stor betydelse.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhÄllanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus pÄ reduktion av tidsödande manuell hantering för pÄfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbÀttringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehÄller.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera Mission Statements som analysverktyg nÀr det gÀller att förutsÀga konkurrenters beteende. Eftersom detta inte gjorts tidigare finns det ingen sjÀlvklar metod för att angripa detta problem. DÀrför hör Àven till uppsatsens syfte att utveckla en metod för att studera frÄgestÀllningen. Metod: Den egenutvecklade metoden vilar pÄ tvÄ grundlÀggande principer. Eftersom omrÄdet vi rör oss inom Àr relativt outforskat föll det sig naturligt att försöka skapa en djupare förstÄelse för problemet snarare Àn att dra generella slutsatser.

Problemformulering: Hur pÄverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansrÀkning i jÀmförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?VÄrt syfte med denna uppsats Àr att jÀmföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jÀmförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vÄr primÀrdata tillsammans med Ärsredovisning och delÄrsrapport frÄn Stora Enso. VÄr sekundÀrdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att anvÀnda fallstudie dÀr Stora Enso Àr ett företag som vi har utgÄtt ifrÄn. Eftersom de amerikanska rekommendationerna Ànnu ej tillÀmpats har vi anvÀnt hypotetiska fall i vÄr fallstudie.

Den berÀknad mÀngd energi en byggnad gör av med pÄ ett Är visar huruvida den bidrar till ett hÄllbart samhÀlle eller inte. AB GavlegÄrdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostÀder utan riktar Àven in sig pÄ sitt nuvarande bestÄnd nÀr det kommer till energianvÀndning i flerbostadshus. GÀvle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestÄnd av tolv byggnader som Àr gestaltade pÄ fyra olika sÀtt. Alla med olika förutsÀttningar dÀr frÀmst brukarnas beteende sÄsom förbrukad mÀngd tappvarmvatten och hushÄllsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att berÀkna den köpta energin som dessa bostÀder skulle anvÀnda och kom fram till en energianvÀndning pÄ 92 kWh/m2,Är. GavlegÄrdarnas egna berÀkningar som utgick ifrÄn de verkliga vÀrden som uppmÀttes för varje lÀgenhet visade i september 2009 ett medelvÀrde för hela bestÄndet som lÄg pÄ 114 kWh/m2,Är.AB GavlegÄrdarna vill gÄ till botten med de problem och den extra kostnad som GÀvle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvÀndning, vilket medför att de vill utföra exakta berÀkningar pÄ varje byggnads energianvÀndning.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvÀrden Författare Claes MÄrtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende pÄ utdelningens disposition behandlas utdelningar pÄ olika sÀtt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall vÀrdering av sakutdelning ske till bokförda vÀrdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda vÀrde Àr 100 kkr.

Allt fler utemiljöer anlÀggs i anslutning till Àldreboenden, vilket till stor del beror pÄ de goda hÀlsoeffekter som har pÄvisats hos de Àldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsstÀllas för att uppnÄ dessa hÀlsoeffekter. För att tillgodose de Àldres behov krÀvs en god utformning av utemiljön samt en vÀlfungerande löpande skötsel i anslutning till Àldreboendet. Detta Àr nÄgot som inte finns pÄ alla Àldreboenden idag, vilket innebÀr en stor brist. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka och beskriva vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i gestaltningen av en utemiljö för Àldre för att fÄ en plats med fungerande skötsel och bibehÄllna miljökvaliteter. En litteraturstudie som beskriver de Àldres fysiska och psykiska behov i förhÄllande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrĂ„n vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten Ă€r sĂ„ledes riskidentifiering av sĂ€ttet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna Ă€r framtagna ge-nom intervjuer och besök pĂ„ företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta pĂ„ processerna med Ă€mnena informationsflöde, kompetens och informationssĂ€kerhet i bakhuvudet. Avsikten Ă€r att genom att jĂ€mföra hur arbetet verkligen bedrivs pĂ„ valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsĂ€tta arbetet pĂ„ det sĂ€tt vilket det bedrivs idag.

Allt byggande innebĂ€r en miljöbelastning i nĂ„gon form men med en bra arbetsmetod som dessutom Ă€r enkel att anvĂ€nda kan byggsektorns miljöpĂ„verkan minska. NĂ€r olika byggmaterial ska jĂ€mföras finns det mĂ„nga faktorer att vĂ€ga in om ett miljö- och hĂ€lsomĂ€ssigt bra val ska göras. År 2012 tog tvĂ„ byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jĂ€mföra olika ytmaterial ur miljö-, hĂ€lso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den hĂ€r rapporten görs en utvĂ€rdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden bestĂ„r av en multikriterieanalys dĂ€r kriterier som rör miljö, hĂ€lsa och funktion ingĂ„r.

I alla tider har det funnits förvÀntningsgap, inte bara inom ekonomi utan Àven i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig pÄ Àr dock förvÀntningarna som klienter och intressenter har pÄ revisorn. De förvÀntningar som intressenter stÀller pÄ revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig frÄn det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. DÄ förtroendet för revisorerna skadas pÄverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.Denna uppsatsstudie kring förvÀntningar och relationer inom revisorsyrket bygger pÄ en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i UmeÄ tÀtort. Syftet Àr att undersöka hur relationerna mellan parterna pÄverkas av förvÀntningsgap samt varför skillnader i förvÀntningar uppstÄr och vad som bör förbÀttras för att undvika att dessa skillnader uppstÄr.

Idag finns det enligt Statistiska CentralbyrÄn omkring 165 000 personer som Àr synnedsatta, varav cirka 23 000 Àr gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen pÄ en kraftigt ökad livslÀngd och dÀrmed kan dessa siffror vÀntas öka, dÄ synnedsÀttning Àr en av de funktionsnedsÀttningar som blir vanligare och vanligare hos Àldre. Genom landats syncentraler trÀnas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjÀlp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. TeknikkÀppen Àr ett hjÀlpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. MÄnga av de personer som har synnedsÀttning eller blindhet anvÀnder sig av den information som bildar sÄkallade ledstrÄk.

Vissa platser Àr omtyckta, andra Àr det inte. Upplevelsen pÄ en plats beror av mÄnga olika faktorer, till exempel olika fysiska förhÄllanden sÄ som proportioner, skala och avstÄnd. Upplevelsen pÄverkas ocksÄ av sociala förhÄllanden, till exempel vem som fÄr eller kÀnner sig bekvÀm att vistas pÄ en plats. PÄ bostadsgÄrden som anvÀnds som exempel i uppsatsen var insyn pÄ gÄrden, frÄn fönster pÄ omgivande bostashus nÄgot som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns mÄnga sÀtt analysera en föreslagen gestaltning för att förstÄ hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda pÄ om det som var tÀnkt verkligen uppnÄs. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn pÄ en bostadsgÄrd fram.