Det Àr allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, Àr arean den begrÀnsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag anvÀn-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjÀlpmedel för att berÀkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att anvÀnda sÄ liten yta som möjligt. Studiens syfte har dÀrför varit att ta fram ett faktabaserat hjÀlpmedel som kan anvÀndas som beslutsunderlag. För att uppnÄ syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att anvÀnda sÄ liten area som möjligt och Àven kunna simulera förÀndringar.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framstÀlls i en lÀrobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och analyser av sex elever i Ärskurs nio. UtifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sÀtt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssÀtt i dessa lÀroböcker. Undersökningens fokus ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt dessa eventuella spÄr dÄ yttrar sig. Eleverna fÄr ocksÄ ta stÀllning till om de anser att lÀroböcker i Àmnet religion skulle vinna pÄ fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifrÄga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i lÀroboken finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i nÄgon grad.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

I detta arbete har fÄngdammar vid VittjÀrv och NÀs kraftstationer studerats, frÀmst med avseende pÄ hur ansvar har fördelats och hur frÄgor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingÄr dels ett avsnitt om hur fÄngdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gÀller för fÄngdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats nÀr erfarenheterna frÄn projekten i VittjÀrv och NÀs har utvÀrderats. NÀr en fÄngdamm ska byggas kan bestÀllaren vÀlja tvÄ huvudalternativ. Antingen överlÄter man hela fÄngdammen, inklusive dimensionering, pÄ entreprenören eller sÄ stÄr man sjÀlv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra sjÀlva byggnadsarbetet.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Med en större miljömedvetenhet och stigande energipriser frÄn olika kÀllor i Sverige och runt om i vÀrlden lÀggs allt större vikt pÄ att energieffektivisera befintliga och nya energisystem. Fokus i detta projekt har gjorts ur ett svenskt perspektiv, men Àven i övriga delar av vÀrlden kan en stor del av resonemanget vara av vikt. I Sverige ÄtgÄr en tredjedel av energianvÀndningen till bostÀder och lokaler, varav uppvÀrmning av dessa utrymmen tidigare har varit en mycket stor del av energiÄtgÄngen. Med en större energimedvetenhet har tjockare isolering, bÀttre fönster, vÀrmepannor med mera bidragit till en minskning av uppvÀrmningskostnaderna men uppvÀrmningsÄtgÄngen av varmvatten har det inte gjorts sÄ mycket Ät för att minska. Vid anvÀndande av varmvatten Àr det en vÀldigt liten del av energin som gÄtt Ät till att vÀrma upp vatten som faktiskt tas tillvara pÄ.

Varje Är lÀmnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. DeröjningsbestÄnd man lÄter vara orörda, vÀxer upp till att kallas konfliktbestÄnd. KonfliktbestÄndenkan vÀljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebÀr biobrÀnsleuttag i dessabestÄnd. BiobrÀnsle frÄn skogen kan bestÄ av udda trÀslag, trÀd frÄn renodlade energibestÄnd ochavverkningsrester. Det biobrÀnsle som berörs i detta arbete kommer frÄn smÄtrÀdshantering.UtgÄr man frÄn konfliktbestÄnden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehÄll, finns ca 64TWh i dessa.

Bakgrund och problem: Belöningssystem anvÀnds i dagslÀget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anstÀllda fÄr företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. DÀrför Àr det avstor vikt för företag att anvÀnda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna pÄ rÀtt sÀttoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mÄl, mÄlkongruens. Utformningen avbelöningssystem Àr dock en av företagets svÄraste frÄgor och det finns mÄnga problem som kanuppstÄ. Det intressanta Àr att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anstÀllda att arbeta mot mÄlkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation pÄverkas av det rÄdande belöningssystemet inom tvÄ svenska storbanker, samt vadsom kan tÀnkas motivera de anstÀllda att arbeta mot företagets mÄl och skapa en sÄ kalladmÄlkongruens.AvgrÀnsning: Vi kommer att avgrÀnsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

Utvecklingen av egna mÀrkesvaror (EMV) Àr i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hÄlla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit sÄ framtrÀdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, dÄ mejerier har gÄtt med pÄ att tillverka EMV-mejeriprodukter Ät dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna vÀxa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillvÀxtstrategi dÄ det förvÀrvade ett eget mejeri som nu Àr i drift.

Vi befinner oss just nu i en lÄgkonjunktur och detta pÄverkar det mesta i vÄrt samhÀlle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgÄngar i fastigheter vÀrderade till verkligt vÀrde kan tvingas till resultatsÀnkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgÄngarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltsÄ kan bli föremÄl för nedskrivningar. Med hjÀlp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en lÄg- respektive högkonjunktur.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka idrottslÀrares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hÀlsa, samt ta reda pÄ huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilken erfarenhet hade deltagarna sjÀlva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende pÄ anvÀndandet av interaktiva spel ser lÀrare i idrott och hÀlsa? Vad anser deltagarna i vÄr studie att eleverna lÀr sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att fÄ ut sÄ mycket information som möjligt anvÀndes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslÀrare men en deltagare var ocksÄ filosofie doktor i idrott och hÀlsa och har anvÀnt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Problembakgrund: SvS kommunicerar sitt spelansvar genom den samhÀlleliga kampanjen Spela Lagom. Inom samhÀlleliga kampanjer, som kommunicerar ett företags sociala ansvar, finns det alltid en risk att den bild av CSR-arbetet som kommuniceras till mottagaren av denne inte uppfattas motsvara det verkliga arbetet. Om detta sker finns det Àven en risk att företagets image och profil inte överlappar ? vilket kan leda till ökad misstro mot företaget och pÄ sÄ sÀtt skada varumÀrket.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur Svenska Spel, med ansvarig reklambyrÄ, kommunicerar sitt sociala ansvar i sin kampanj för lagom spelande och hur detta ansvar tar form i den kommersiella kampanjen för Triss. Syftet Àr Àven att undersöka  hur ett urval av potentiella framtida spelkonsumenter uppfattar Svenska Spel och deras sociala ansvar utifrÄn kommunikationen.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie som genomförts genom fem kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga pÄ Svenska Spel och dess anstÀllda reklambyrÄer, kvalitativa innehÄllsanalyser pÄ de dokument frÄn Svenska Spel som Àr relevanta utifrÄn studiens syfte, kvalitativa nÀranalyser pÄ de tvÄ kampanjfilmer som innefattas i studien samt tre fokusgrupper med den mottagargrupp som definierats i studiens avgrÀnsningar.Resultat: Resultatet pÄvisar att SvS jobbar med CSR ur ett kommersiellt perspektiv till skillnad frÄn deras uppdrag som beskriver deras ansvar ur ett vÀlfÀrdsperspektiv.

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

Ericsson har haft ett problem som pÄverkar deras mikrovÄgsradio. Detta problem handlar i grunden om mekaniska störningar som pÄverkar dataöverföringen mellan tvÄ radioenheter. Dessa störningar resulterar i bitfel pÄ grund av olika orsaker. Dessa orsaker undersöks i projektet, för att i senare skede kunna förbÀttra precisionen av dataöverföringen. Genom att skicka signalerna med olika frekvenser pÄ ett automatiserat och mer noggrant sÀtt, ökar möjligheten att testa radion i fler miljöer samtidigt möjligheten av att tÀcka ett sÄ stort frekvensomrÄde som möjligt ges.