Bakgrund: Att alla tillgÄngar sÄvÀl finansiella som verkliga har ett vÀrde Àr alla investerare ense om. För att bli en framgÄngsrik investerare gÀller det att inte enbart kunna förstÄ grunden till en tillgÄngs vÀrde, utan Àven det som förvÀntas skapa vÀrde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa pÄ vÀrden som företag kan tÀnkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmÀssigt utreda innebörden av reala optioner och med utgÄngspunkt frÄn empiri och teori utvÀrdera synsÀttet/teorin. Genomförande: Uppsatsen baseras pÄ de reala optionsteorierna.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Under Ären 2003-2004 byggdes en del av vÀg 364 om, delstrÀckan genom samhÀllet Hjoggböle i VÀsterbottens lÀn. Den nya strÀckningen passerar en flack dalgÄng dÀr undergrunden huvudsakligen bestÄr av en relativt lÄghÄllfast sulfidjord. NÀr vÀgbanken var uppbyggd till en höjd av ca 2 m gick ett skred lÀngs en ca 100 m lÄng strÀcka av vÀgen. Under byggtiden intrÀffade totalt tre skred. Det framkom senare, efter det att skreden intrÀffat, att det aktuella omrÄdet Àr utsatt för artesiskt grundvattentryck.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Arbetsterapi Àr ett Àmne som framhÀver hÀlsa och vÀlmÄende genom aktivitet. Det huvudsakliga mÄlet som arbetsterapeut Àr att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality Àr en simulation dÀr datorgrafik anvÀnds för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna vÀrld Àr inte statisk utan integrerar med anvÀndaren. Syftet med denna litteraturstudie Àr att kartlÀgga hur och varför Virtual Reality kan anvÀndas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetÀjÀTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet Àr gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de sjÀlva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en hÀxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hÀmmas pÄ grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanstÀllts. Video- och ljudupptagning anvÀndes för att samla maximal mÀngd data.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos vÄra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella vÀrlden strÀvar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att mÄnga utövare anvÀnder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

Facebook Àr idag ett av de största virtuella sociala nÀtverken som finns. Till en början var det tÀnkt att Facebook skulle anvÀndas av studenter vid Harvard universitet men idag Àr det lÄngt ifrÄn bara studenter som anvÀnder Facebook. (Boyd & Ellison 2008)Detta arbete syftar till att ta reda pÄ varför Facebook anvÀnds och hur det anvÀnds nÀr det kommer till sÀkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-anvÀndare med hopp om att fÄ djupa och Àrliga svar för att lÀttare kunna analysera resultatet.Det som framkom i undersökningen var att Facebook anvÀnds för att underlÀtta kommunikation mellan anvÀndare och att kommunikation via Facebook bidrar till att anvÀndare sparar tid dÄ de annars inte hinner umgÄs med alla sina vÀnner i det verkliga livet. Det framkom Àven att Facebook-anvÀndare Àr medvetna om vad de gör pÄ Facebook; de vet vad för information som finns tillgÀnglig pÄ deras profil och vilka informationen Àr tillgÀnglig för.

Aktieanalytiker frÄn ett flertal analyshus utfÀrdar flera gÄnger i mÄnaden aktieanalyser dÀr deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskÄdlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gÀllande det analyserade företagets resultat- och balansrÀkning samt kassaflöden vilka anvÀnds som utgÄngspunkt för att sedan vÀrdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten pÄ det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de vÀrderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill sÀga; det verkliga vÀrdet pÄ parametrarna övertrÀffar analytikernas prognoser. Detta resultat gÄr tvÀrtemot ett antal tidigare studier frÄn USA och Storbritannien. Vidare hittas nÄgot förvÄnande inga samband mellan mÀngden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag sprÄkliga strategier i kampanjtexter frÄn Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjÀlp av en sociosemiotisk analys kartlÀgga de modellÀsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundlÀggande militÀr utbildning. Undersökningsmaterialet bestÄr av printannonser frÄn tre kampanjer genomförda mellan Är 2012 och 2013. Metoden för undersökningen Àr lÄnad frÄn Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modellÀsare och bestÄr av en analysmodell baseras pÄ Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta pÄ textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser sÄvÀl som textens rekontextualisering.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

The media arena is becoming more and more crowded by various brands and different commercial messages. At the same time, consumers learn how to screen marketing communication and their cognitive ad filters enable them to avoid message elaboration. Thus, new thinking and new communication executions are required in order to surprise the consumers and break through the clutter. In the present study, we have investigated how the choice of media affects attention, memory and several communication effects that the ad can generate in the short as well as in the long term. The study is conducted on a well-known brand within a low-involvement product category.

Syftet med denna studie var att dels jÀmföra barn, 3?6 Är, och förÀldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur förÀldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3?6 Är) och 10 förÀldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. FörÀldrarna fick dÀrefter Àven vÀlja vilken av fem bilderböcker, frÄn vilka illustrationerna var hÀmtade, som de skulle vilja lÀsa för sina barn och motivera sitt val.Resultatet frÄn undersökningen tyder pÄ att illustrationerna Àr en aspekt för bÄde barn och förÀldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. FörÀldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.FörÀldrarna ansÄg att illustrationer, handling, moral och lÀrdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet förÀldrar ville ha möjlighet att berÀtta egna historier kring illustrationerna i bilderboken..