Sökresultat:
997 Uppsatser om Rättshandlingars verkliga innebörd - Sida 14 av 67
Algoritmisk (o)r?ttvisa? En analys av risker och r?ttsliga utmaningar f?rknippade med anv?ndningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga f?rvaltningen
M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.
Intellektuellt kapital och icke-finansiella intäkter: Om kundens bidrag till kunskapsföretagets tillgångar
Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens
intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består
av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att
synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar
på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka
intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde?
Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att
på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.
En levande litterär kanon : Tre gymnasielärares urval av skönlitteratur i svenskundervisningen
SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar: RR 17
Denna uppsats behandlar värdering, specifikt nedskrivning, av materiella anläggningstillgångar inom ämnesområdet externredovisning. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, införandet av Redovisningsrådets rekommendation om nedskrivningar (RR 17) har medfört att företag förändrat sin hantering avseende nedskrivning av materiella anläggningstillgångar. Med hantering avseende nedskrivning av materiella anläggningstillgångar avser vi prövning av nedskrivningsbehov och mätning av nedskrivningsbelopp. Den empiriska undersökningen avser en fallstudie av fem statligt hel- eller delägda företag med marknadsmässiga krav. Det resultat vi har kommit fram till är att RR 17 inneburit att de undersökta företagen tycks ha ett ökat fokus på att de materiella anläggningstillgångarnas bokförda värden inte skiljer sig från det verkliga värdet.
Omringad av vatten vid barnaf?dande
Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan.
Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade
vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor
som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar.
Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.
Frodo skulle inte ha kommit långt utan Sam : Att identifiera arketyper i Sagan om Konungens Återkomst
Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till
h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt
lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r
sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat.
Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och
delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska
resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och
sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder.
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p?
en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng.
Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats
hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
Sjuksk?terskors erfarenheter av etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.
Modellering av avloppspumpstationer : En modelloptimering och känslighetsanalys av pumpstationer i Uppsala och Västervik
För att utreda ärenden kopplade till bräddning och källaröversvämningar blir det allt vanligare att använda hydraulisk modellering. I hydrauliska modeller ingår flera olika beståndsdelar,bland annat ledningar, brunnar, bräddavlopp och pumpstationer. Pumpstationer är en beståndsdel som är ganska komplex att beskriva i dessa modeller och att ta fram den relativt stora mängd indata som krävs för att beskriva modellparametrarna kan vara mycket tidskrävande. Genom att veta vilka modellparametrar i pumpstationer som har störst betydelse för modellberäkningarna skulle mer vikt kunna läggas vid att beskriva dessa och därmed skulle modelleringen kunna bli mer tidseffektiv och beräkningsresultatet bli bättre kvalitetsmässigt. En modellparameter som tros vara av stor betydelse för modellberäkningarna är pumpkapacitet.
Styckeindelning och textbindning : En studie av 12 gymnasietexter
Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgÃ¥ng. Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presenÂteras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÃ¥l, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter frÃ¥n den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen pÃ¥ flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehÃ¥ll i vokabulär och texter. Dock finns endast fÃ¥ exempel pÃ¥ skriftsprÃ¥kets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kunÂskaÂperna i det dagliga livet är därmed stort..
?Jag gillar inte heller gatuförsäljare...? ? En studie om interaktion och känslor i ett serviceyrke
SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.
"Tänk på läsaren!": En studie av fyra läroböckers skrivdidaktik om genrer, kommunikation och interaktion
Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.
Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av
volymbyggda trähus
Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.