Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet pÄ identitetsskapande, som ingÄr i Lpf 94 kan kopplas till romanlÀsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktÀrer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fÄtt lÀsa en roman och sedan vid tre olika tillfÀllen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktÀr ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktÀrer som verkliga mÀnniskor. Eleverna relaterar Àven sina egna liv till romankaraktÀrerna, sÀrskilt om Äldern överensstÀmmer. FamiljeförhÄllanden framstÄr som viktiga för elevernas egna identiteter.

Denna uppsats behandlar vÀrdering, specifikt nedskrivning, av materiella anlÀggningstillgÄngar inom ÀmnesomrÄdet externredovisning. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, införandet av RedovisningsrÄdets rekommendation om nedskrivningar (RR 17) har medfört att företag förÀndrat sin hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Med hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar avser vi prövning av nedskrivningsbehov och mÀtning av nedskrivningsbelopp. Den empiriska undersökningen avser en fallstudie av fem statligt hel- eller delÀgda företag med marknadsmÀssiga krav. Det resultat vi har kommit fram till Àr att RR 17 inneburit att de undersökta företagen tycks ha ett ökat fokus pÄ att de materiella anlÀggningstillgÄngarnas bokförda vÀrden inte skiljer sig frÄn det verkliga vÀrdet.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori anvĂ€nds i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras dĂ€r arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge Ă„skĂ„daren av filmen en större mening med bĂ„de berĂ€ttelsen och arketypernas funktioner presenteras.

För att utreda Àrenden kopplade till brÀddning och kÀllaröversvÀmningar blir det allt vanligare att anvÀnda hydraulisk modellering. I hydrauliska modeller ingÄr flera olika bestÄndsdelar,bland annat ledningar, brunnar, brÀddavlopp och pumpstationer. Pumpstationer Àr en bestÄndsdel som Àr ganska komplex att beskriva i dessa modeller och att ta fram den relativt stora mÀngd indata som krÀvs för att beskriva modellparametrarna kan vara mycket tidskrÀvande. Genom att veta vilka modellparametrar i pumpstationer som har störst betydelse för modellberÀkningarna skulle mer vikt kunna lÀggas vid att beskriva dessa och dÀrmed skulle modelleringen kunna bli mer tidseffektiv och berÀkningsresultatet bli bÀttre kvalitetsmÀssigt. En modellparameter som tros vara av stor betydelse för modellberÀkningarna Àr pumpkapacitet.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

SammanfattningDe kÀnslor som serviceanstÀllda visar upp i sitt arbete pÄverkar kundernas sinnestÀmning och deras instÀllning till en organisation. DÀrför kan företag ha nytta av de anstÀlldas uppvisade kÀnslor för sitt vinstsyfte. KÀnslomÀssigt arbete med mycket kundkontakter visade sig krÀva att den anstÀllde mÄste undantrycka sina verkliga kÀnslor och stÀndigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera bÄde sina egna och andras kÀnslor vilket leder till att den anstÀllde kommer att kÀnna sig avpersonifierad och oÀkta. Hon upplever en kognitiv dissonans dÀr agerandet krockar med hennes egna vÀrderingar.

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har Àven haft svÄrigheter att skapa ett eget innehÄll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger pÄ tanken att elevers skrivfÀrdigheter förbÀttras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra lÀroböckers skrivdidaktik med avseende pÄ hur eleverna fÄr stöd i lÀroböckerna för utveckling av innehÄll, kommunikation med andra lÀsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke pÄ formkrav inte förekommer i lÀroböckerna.

Idag Àr det i Sverige tillÄtet att bygga höga trÀhus. Detta arbete behandlar framförallt trÀhus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras pÄ sjÀlva byggplatsen. TrÀhus Àr lÀtta i förhÄllande till byggnader byggda av andra material, och nÀr trÀhusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstÄr med stabiliseringen. PÄ vissa stÀllen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som Àr större Àn egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill dÄ lyfta. Idag berÀknas dessa krafter med en förenklad tvÄdimensionell metod som tar liten hÀnsyn till omkringliggande vÀggar och bjÀlklag.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan anvÀndas som redskap för lÀrande. MÄlet har varit att undersöka hur leken kan anvÀndas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jÀmnt fördelade pÄ tvÄ skolor, en stor och en liten.

Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgĂ„ng med lika stora andelar varje Ă„r tog i och med planenligheten ingen hĂ€nsyn till den verkliga vĂ€rdeförĂ€ndringen hos den underliggande goodwilltillgĂ„ngen. Detta resulterade i att företag ibland Ă€ven om dĂ€r inte förelĂ„g ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vĂ€rdet pĂ„ goodwilltillgĂ„ngen. Problem uppstod Ă€ven nĂ€r goodwilltillgĂ„ngarna uppvisade större avskrivningsbehov Ă€n de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgĂ„ngarna skrevs av i mindre omfattning Ă€n nödvĂ€ndigt.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..