Sökresultat:
530 Uppsatser om Rättfärdigande grunder - Sida 28 av 36
Wrong planet - En explorativ studie av ett Internetcommunity riktat till personer med Aspergers syndrom
Det övergripande syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur Aspergers syndrom diskuteras av personer som sjÀlva har Aspergers pÄ ett internetcommunity riktat till gruppen. Undersökningens primÀra frÄgestÀllning Àr vilka teman som dominerar communitymedlemmarnas diskussion av Aspergers. Med dominerande teman avses de mönster som framtrÀder tydligast i hur Aspergers skildras, vad man diskuterar och vilka frÄgor som Àr mest angelÀgna för communitymedlemmarna i det studerade materialet. Av speciellt intresse Àr hur medlemmarna relaterar Aspergers, och sig sjÀlva, till omvÀrlden. Studiens teoretiska grund Àr socialpsykologisk, och grundar sig pÄ ett urval av begrepp och perspektiv ur den större mer sociologiska delen av socialpsykologin: nÀrmare bestÀmt symbolisk interaktionism och stigmatiseringstanken.
Yoga - ett verktyg för en mer balanserad dansare?: En studie om hur danselever pÄ gymnasiet upplever yoga och dess pÄverkan pÄ hÀlsan.
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
à rsredovisningen i kooperativa föreningar : lÀser medlemmarna LantmÀnnens Ärsredovisning?
NÀr medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta stÀllning till om verksamheten styrs i deras intressen, Àr Ärsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening anvÀnder Ärsredovisningen.
LantmÀnnen Àr ett kooperativt företag, som Àgs av mÄnga av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom mÄnga omrÄden och i flertalet lÀnder. Detta gör det svÄrare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för Ärsredovisningen minskar.
Ravensdown Àr en kooperativ förening i Nya Zeeland.
Dispaschören i Europas farvatten : Om domstols behörighet enligt Bryssel I bis-förordningen
Utredning och avgörande genom partikulÀrdispasch Àr en sjörÀttslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsÀkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet pÄ en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den hÀr uppsatsen undersöks om förfarandet Àven mÄste iakttas vid tillÀmpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansÄgs försÀkringstagarens rÀtt enligt art.
Deponering av hyra vid annat avtalsförhÄllande Àn hyresförhÄllande; - AnvÀnds deponeringsinstitutet för att innehÄlla prestation baserat pÄ annat avtalsförhÄllande Àn hyresförhÄllande?
Ett hyresförhÄllande kan vid flera olika tillfÀllen leda till att hyresgÀsten anser sig ha rÀtt till nedsÀttning av hyran. Det kan baseras pÄ hinder eller men i nyttjanderÀtten, pÄ att hyresgÀsten har rÀtt till ersÀttning för skada eller att sÄdan brist avhjÀlpts pÄ hyresgÀstens bekostnad. HyresgÀsten kan ocksÄ ha en motfordran pÄ hyresvÀrden som denne önskar rÀkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar Àr ovÀsentligt sÄ lÀnge det Àr hyresgÀsten och hyresvÀrd-en som Àr avtalsparter. Att i sÄdant lÀge endast innehÄlla prestationen skulle kunna innebÀra att hyresgÀsten riskerar att förlora sin nyttjanderÀtt.
Visionen om en ny mÀnniska : En postkolonial studie av identitet och vÀrldsbild inom pingstmission i Tanzania
Jag har hÀvdat att religiösa och sekulÀra ideal smÀlter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat frÄn det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till vÀsterlÀndska förestÀllningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionÀrernas förestÀllningsvÀrld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundlÀggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lÀmnat över ledande positioner i fÀlt till tanzaner, Àr missionÀrernas tankevÀrld fortfarande tydligt prÀglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionÀrernas identitet och sjÀlvbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger pÄ konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjÀlvbilden.
PÄ vilka grunder sker beslutsfattandet i viltförvaltningsdelegationerna?: En hypotesprövande studie utifrÄn rational choice
Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.
Hur ideella idrottsföreningar nĂ€rmar sig företagsliknande styrformer : En kvalitativ studie gĂ€llande racketsportföreningar i Ărebro lĂ€n
De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vÄrt samhÀlle eftersom de bidrar med positiv utveckling för sÄvÀl samhÀlle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svÄrt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna gÄr ifrÄn sina ideella grunder och istÀllet börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sÄdan process kallas företagisering. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen gÀllande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behÄlla de ideella insatserna samt visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar att föreningar blir företagiserade.
Ledarskap och ledarskapsstilar : om skillnader och likheter mellan ledare i tjÀnste- och tillverkningsföretag
Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förstÄelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjÀnste- och tillverkningsföretag. Syftet Àr ocksÄ att faststÀlla om eventuella skillnader beror pÄ verksamhetens inriktning eller om det finns andra skÀl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag anvÀnt mig av det kvalitativa angreppssÀttet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sÀtta mig in i hur olika ledare tÀnker och agerar i olika situationer, jag försöker Àven komma underfund med vilken ledarskapsstil de anvÀnder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktÀr, intervjuerna har genomförts pÄ plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats Àr att jag inte kan hitta nÄgra betydande skillnader pÄ ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror pÄ om ledarens företag Àr ett tjÀnsteföretag eller ett tillverkande företag.
SkattetillÀgg, straff och förhÄllandet till Europakonventionen
I dagslÀget kan enligt den svenska rÀttsordningen en skattskyldig pÄ samma grund pÄföras skattetillÀgg och lagföras för nÄgon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. SÄvÀl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna innehÄller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mÄl som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att anvÀnda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i mÄlet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den sÄg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.
Ăr Asylprocessen i Sverige RĂ€ttssĂ€ker? : En Undersökning om de Offentliga BitrĂ€dena och Ombudens Roll före och efter Reformerna 2006.
Som den svenska asylprocessen sĂ„g ut innan 2006, var den omdiskuterad och hĂ„rt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansĂ„gs dĂ€rför alltför öppen för beslut tagna baserat pĂ„ politiska, snarare Ă€n juridiska, grunder. Ă
r 2005 skapades en ny UtlĂ€nningslag. Ăven asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebĂ€r bland annat möjligheten för asylsökande att fĂ„ sin sak prövad i sĂ€rskilda domstolar; Migrationsdomstolar.DĂ„ mĂ„let med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes Ă€ven Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga bitrĂ€dena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.
Organisationsengagemang -En studie av konsulter i fyra datakonsultföretag
Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle Àr företag som förlitar sig pÄ individers kompetens för framgÄng oftast mycket sÄrbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har ocksÄ problem med en allt för hög personalomsÀttning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel pÄ ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anstÀllda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har dÄ svÄrt att kontrollera de anstÀlldas insatser samtidigt som det fysiska anstÄndet till det egna företaget kan pÄverka individens kÀnsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anstÀlld i företaget.
"VÄldet finns i samhÀllet, pÄ gatan, i familjen". Om olika verksamheters arbete för att förhindra och förebygga mÀns vÄld mot kvinnor i Nicaragua
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, samt vilka förutsÀttningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevÄldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Finns det andra viktiga aktörer i samhÀllet som arbetar med att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, vilka Àr de och hur arbetar de?Hur ser förutsÀttningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Studien baseras pÄ totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien Àr tre kvinnoorganisationer, en familjevÄldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nÀtverk bestÄende av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. MÀns vÄld mot kvinnor i Nicaragua Àr ett stort problem i samhÀllet och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga vÄldet Àr omfattande.
KonkurrensbegrÀnsande samarbeten - en bevisfrÄga
Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.
Tying pÄ en innovativ marknad - Microsoft mot Kommissionen
FörstainstansrÀttens dom i mÄlet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmÄnga konkurrensrÀttsliga frÄgor, bl.a. gÀllande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frÄgan om huruvida de ?traditionella? EG-rÀttsliga metodersom idag anvÀnds vid bedömningen av kopplingsförbehÄll (tying) Àr förlegade nÀrdessa ska appliceras pÄ en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrÀttsligdoktrin och rÀttspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gÀller tying Àrkonsekvent gentemot den praxis som etablerats pÄ omrÄdet genom mÄlen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.