Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.

Bakgrund och problem: Kraven pĂ„ ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lĂ€gga allt mer resurser pĂ„ att bemöta dessa krav. Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalitĂ© har nĂ„gon positiv effekt, exempelvis pĂ„ företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen Ă€r den rapport som Ă€r den mest omfattande. Det lĂ€ggs betydligt mer resurser pĂ„ att framstĂ€lla en Ă„rsredovisning, jĂ€mfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehĂ„ller Ă„rsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan Ă€r kĂ€nda för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning pĂ„ 3-4 mĂ„nader.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

En lagÀndring 2007 innebar att byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar fick nya förutsÀttningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat anvÀndande av differentierade insatser vid prissÀttningen av bostadsrÀtterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som pÄverkar byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningars kapitalstruktur. För att fÄ en djup förstÄelse om Àmnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansÄgs vara de som pÄverkade valet av kapitalstruktur. UtifrÄn dessa utformades en intervjuguide som anvÀndes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.