Skandaler dÀr företag har manipulerat sitt resultat Àr stÀndigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska sÀkerstÀlla att företagen uppvisar en rÀttvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att anvÀnda kassaflödespÄverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie Àr att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Sammandrag Syftet med det hÀr arbetet Àr att utifrÄn begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mÄngfald? undersöka lÀrares val av texter som anvÀnds i undervisningen och hur dessa texter anvÀnds i undervisningen. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad olika lÀrare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning pÄ tvÄ skolor i en medelstor sydsvensk stad.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur könsfördelningen ser ut pÄ socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminÀr bild av dess manliga studenter utifrÄn deras attityder gentemot yrket och att söka svaret pÄ frÄgan: Vad Àr det som karaktÀriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrÄgestÀllning valde vi: Varför vÀljer mÀn att lÀsa till socionom? Och följdfrÄgorna till huvudfrÄgestÀllningen var: Hur pÄverkar det kulturella kapital man bÀr med sig detta val? samt Hur pÄverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter pÄ MAH. Intresset för detta Àmne kom till i mötet med arbetslivet, dÀr det samtidigt rÄder brist pÄ mÀn och en önskan om ett ökat antal mÀn. Dessutom syns den skeva könsfördelningen Àven tydligt inom skolan dÀr endast ca 15 % av studenterna Àr mÀn.

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillĂ€gg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hĂ€r medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergĂ€llande aktuariella vinster och förluster. TillĂ€gget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nĂ€rma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gĂ€llandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillĂ€mparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Ă€r syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frĂ„n korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillĂ€mpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestĂ„r av en granskning av 85 svenska börsbolags Ă„rsredovisningar.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Denna uppsats Àr en framtidsstudie dÀr skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med elever frÄn högstadieskolor pÄ olika orter. Syftet Àr att försöka besvara fyra olika frÄgestÀllningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jÀmförelse mellan orterna. Orterna, som Àr Uppsala, Hedemora och Bergshamra, Àr utvalda för att fÄ en bra storleksfördelning frÄn stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsÀtt och vÀrderingar.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.