Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som fÄr akuta ekonomiska problem pÄ grund av sina vÀrderingar av immateriella tillgÄngar tillÀgnas denna studie att belysa hur detta tillgÄngsslag förÀndrats i och med en Àndring av vÀrderingsregler Är 2005. RegelÀndringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att vÀrdet istÀllet endast fÄr justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgÄngen Àr abstrakt att vÀrdera och ju större del den har av koncernbalansrÀkningen desto viktigare Àr vÀrderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvÀgagÄngssÀtt och regelverk för vÀrdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande vÀrderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgÄngar förÀndrats i koncernbalansrÀkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur pÄverkar regelÀndringen den rÀttvisande bilden för lÀsaren?Syftet: Syftet med denna studie Àr att utreda hur regelÀndringen pÄverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansrÀkningar som utgörs av immateriella tillgÄngar.

This paper examines the power producing dams along the Ume-river as an integral part of and a result from the urbanization process in Sweden during industrial capitalism. The aim of the paper is to contribute to the knowledge of the urbanization process in Sweden in general and of its traces along the Ume river in the county of VĂ€sterbotten in particular. The paper applies the theory of concentrated urbanization and extended urbanization put forward by Neil Brenner and Christian Schmid (2015) and argues that the building of power producing dams along the Ume-river is part of an extended urbanization process. This becomes particularly evident when examining the vast physical structures that is the dams, situated in an otherwise remote and sparsely populated area. These vast physical structures are also very well connected to a nation wide electric grid that has connections to bordering countries as well.

Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.

organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda pÄ individersförhÄllningssÀtt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan sjÀlvstÀndiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom omrÄdet kunskapsdelning stÀller i de flesta fall begreppet i förhÄllandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bÀttre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjÀna individens intressen snarare Àn organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Min första frÄgestÀllning fokuserar pÄ förÀldrarna för att förstÄ vilka som Àr Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till förestÀllningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan anvÀndas som förklaringsvariabler genom att kartlÀgga förÀldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att sÀga att spÀdbarn har habitus. Metoden Àr intervjuenkÀt med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos förÀldrarna Àr den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus Àr ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket Àr den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Idag produceras och konsumeras tjÀnster i mycket större utstrÀckning Àn varor. TjÀnstesektorn stÄr idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i vÀrlden. Trots detta Àr de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmÀtningssystem utvecklade för tillverkande företag. TjÀnstens karaktÀristik Àr unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta pÄ att en tjÀnst konsumeras i samband med att den produceras.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvÀrv har ökat i Sverige de senaste 5-15 Ären, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde pÄ kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvÀrv sker med belÄnat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan nÄgra preferenser pÄ specifika branscher. Vidare har vi funnit att de tvÄ viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar Àr stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i mÄlbolagen..