Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Nyligen publicerades ett skatteupplÀgg, det sÄ kallade bankupplÀgget, vilket innebÀr att Àgare till kvalificerade aktier i fÄmansföretag tar ett omfattande lÄn av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieÀgartillskott. Det ovillkorade aktieÀgartillskottet ökar omkostnadsbeloppet pÄ de kvalificerade aktierna, vilket innebÀr att Àven grÀnsbeloppet höjs. Ett högt grÀnsbelopp Àr positivt ur fÄmansföretagsÀgarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till grÀnsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjÀnst. Kapitalvinstbeskattningen Àr i regel lindigare vilket innebÀr att den skattskyldige uppnÄr en skatteförmÄn genom erhÄllandet av det högre grÀnsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieÀgartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till Àgaren.

SAMMANFATTNING Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. DÄ det finns ett antal olika regler, sÄvÀl skatterÀttsliga som civilrÀttsliga som gÀller för olika slags företagsformer sÄ Àr det viktigt att ha rÀtt slags företagsform. De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag Àr enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frÄgestÀllningar som jag har i arbetet Àr: Vilket Àr bÀsta företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir pÄ uttaget vid olika företagsformer. Det kan konstateras att skattemÀssigt sÄ har man i stor utstrÀckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att Àgare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra rÀntefördelning som innebÀr ett slags rÀnta pÄ deras egna kapital.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av smĂ„ nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag Ă€r avgörande för deras överlevnad och framför allt Ă€r det smĂ„ nystartade företag som gĂ„r i konkurs pĂ„ grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhĂ€llsproblem dĂ„ entreprenörskap driver samhĂ€llsutvecklingen framĂ„t. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrĂ„n Ă€garinsĂ€ttningar, Ă€r banklĂ„n. (Ernst & Young, 2012).

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Det jag vill ta reda pÄ i min undersökning Àr hur studievÀgledare pÄ grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes förÀldrar nÀr Äsikterna gÄr isÀr om vilket program som eleven ska vÀlja till gymnasiet. Jag vill Àven undersöka om studievÀgledaren hanterar situationen olika utefter eleven och förÀldrarnas/vÄrdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta Àmne har jag anvÀnt mig utav en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fem studievÀgledare frÄn kommunala grundskolor. I teoriavsnittet anvÀnds Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fÀlt som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan anvÀndas till att applicera pÄ förklaringar om det underliggande hos individen som pÄverkar hur hon/han vÀljer, tÀnker och handlar.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur vÀl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid tvÄ olika skolor med elever i Ärskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkÀter och intervjuer.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.