Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Dagens informationssamhĂ€lle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrĂ„gar alltmer komplexa produkter. Det Ă€r företagens medarbetare som besitter förmĂ„gan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förĂ€ndrat sin vĂ€rdering som förskjutits frĂ„n företagets fysiska Ă€godelar, som Ă€r grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgĂ„ngarna. Dessa dolda tillgĂ„ngar Ă€r ocksĂ„ svĂ„ra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förĂ€ndrats nĂ€mnvĂ€rt de senaste hundra Ă„ren.

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera bankers syn pĂ„ kreditgivning till smĂ„företag och hur lagĂ€ndringarna angĂ„ende företagshypotek har pĂ„verkat bankernas syn pĂ„ smĂ„företagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till smĂ„företagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga som Ă€r beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktĂ€r, syftet med lĂ„net, företagets omvĂ€rld och kvaliteten pĂ„ informationen som erhĂ„lls. ÅterbetalningsförmĂ„gan pĂ„verkas ocksĂ„ av affĂ€rsidĂ©n, erfarenheter, tillgĂ„ngar och legal förmĂ„ga. SĂ€kerheter Ă€r i de flesta fall nödvĂ€ndiga, men utvĂ€rderas i andra hand. LagĂ€ndringarna innebĂ€r svĂ„rare omstĂ€ndigheter för smĂ„företag vid lĂ„nefinansiering frĂ„n banken, vilket frĂ€mst inverkar pĂ„ nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

De klassiska konkurrensmedlen sÄsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella vÀrden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumÀrke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner Àn blott kategoriledarskap. Mycket tyder pÄ att det Àr varumÀrkeskapitalet, med dess vÀrdeskapande egenskaper för sÄvÀl konsument som mÀrkesinnehavare, som bidrar med denna svÄrmÀtta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och dÀrefter hÄlla den, men trots denna tes sker det stÀndigt repositioneringar av starka varumÀrken till för mÀrket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumÀrkes styrkor och kapital kan hÄllas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumÀrkesteori, positionering och varumÀrkeskapital, och uppsatsen Àr gjord med en kvalitativ ansats dÀr intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv pÄ varumÀrket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omstÀllning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta Är lÀmnade det vÀrdefulla varumÀrkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kÀrnvÀrde, kundorientering och konsistens.

Uppsatsen handlar om hur vÀxande smÄföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital vÀcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en vÀrdeskapande faktor. Intellektuellt kapital Àr samlingsnamnet för de vÀrden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I smÄföretag Àr hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt dÄ rÀtt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillvÀxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillvÀxt under de senaste Ären stagnerat.

The purpose of this research is to examine some historical aspects of Robert Putnam?s thesisabout voluntary associations and social capital. According to a micro perspective theory ofsocial capital the trust and reciprocity required and created by associations is important toexplain the disparity between institutional performance and socioeconomic development ofsocieties. The social patterns governing this therefore set a precedent for the future. Using themutual sickness benefit societies in Sweden as variable for voluntary associations around1884, the essay discusses the possible links between social capital, associations and long termeconomic development.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.