Sedan 1 januari 2005 har stora delar av vÀrlden förÀndrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förÀndringar.  IFRS infördes pÄ grund av att kapitalmarknaderna vÀxer sig allt större samt starkare, vilket krÀver att en harmonisering av redovisningsprinciper Àr att efterstrÀva. FörÀndringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar Àr bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förÀndrade sÄ att goodwill Ärligen skulle omprövas för att faststÀlla dess verkliga vÀrde, istÀllet för att Ärliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förÀndrade hur immateriella tillgÄngar skulle redovisas dÀribland redovisningen av goodwill. Goodwill Àr en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. TillgÄngsposten goodwill utsÀtts stÀndigt för pÄverkan av sÄvÀl externa som interna pÄverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens stÀndiga förÀndring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrÄn bolagsledningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.

Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning pÄ eget kapital och aktieavkastning. Företagen pÄ Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrÄn storleken pÄ företagens residualavkastningar under en treÄrig rankingperiod. Portföljernas prestation pÄ börsen utvÀrderas sedan under en treÄrig testperiod. Totalt omfattar undersökningen Ätta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder pÄ att överreaktionshypotesen stÀmmer och att en valuestrategi Àr lönsam.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

I ett aktiebolag har aktieÀgarna inte nÄgot personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieÀgarna inte har nÄgot personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. FordringsÀgare och andra intressenter skall alltid kunna lita pÄ att bolaget har ett aktiekapital pÄ minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieÀgare och stÀllföretrÀdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill sÀga nÀr det egna kapitalet understiger hÀlften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte Àr att ge en ökad förstÄelse kring de risker som Àgare och stÀllföretrÀdare tar nÀr bolagets egna kapital Àr förbrukat till mer Àn hÀlften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnÄ studiens syfte har en insamling av primÀrdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien Àr att Àgare och stÀllföretrÀdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, ?co-leadership?, when their backgrounds are different.

Intellektuellt kapital Àr ett aktuellt Àmne idag dÄ mÄnga företag har haft mycket höga marknadsvÀrden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar fÄr göras pÄ frivillig basis. BestÀmningen av det intellektuella kapitalets vÀrde ligger i mÄnga parters intresse, varför det Àr intressant att se hur olika företag vÀljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vÄr problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det nÄgra skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vÄr studie frÄn liknande studier i andra lÀnder? Finns det nÄgra skillnader som kan hÀrledas till storleken pÄ företaget ifrÄga? Syftet med vÄr studie Àr att analysera finansiella rapporter med mÄlet att tillhandahÄlla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.