Sök:

Sökresultat:

1105 Uppsatser om Rädsla för brott - Sida 21 av 74

VÄga vittna, eller tyck Ätminstone det Àr viktigt att vittna : Hur viktigt Àr det egentligen att vittna och vÄgar ungdomar göra det?

VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sĂ„dant projekt var föratt bĂ„de polisen och ungdomar reagerade pĂ„ att ungdomar kĂ€nde sig hotade och trakasseradedĂ„ de skulle vittna mot nĂ„gon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Ă€ven informera ungdomarvad de kan göra nĂ€r de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fĂ„ungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bĂ„de Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlĂ€sning av artiklar.VĂ„ga vittna och Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som gett vĂ€ldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nĂ„tt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjĂ€lvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stĂ€lla frĂ„gor.Vi anser att bĂ„de VĂ„ga Vittna samt Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som Ă€r mycket relevantaför att fĂ„ unga att ta steget att vĂ„ga vittna. Det Ă€r viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhĂ€nder före, under och efter en rĂ€ttegĂ„ng.

MÀns vÄld mot kvinnor : Bakomliggande orsaker - Behandlingsmetoder

Varje Ă„r kommer det in ett stort antal anmĂ€lningar till polisen om mĂ€n som misshandlat sina kvinnor. År 2003 var siffran 22 500 st och siffrorna ökar för varje Ă„r samtidigt som mörkertalet vad gĂ€ller detta brott ocksĂ„ Ă€r högt. Man tror att det bara Ă€r ca en tiondel av brotten som kommer till polisens kĂ€nnedom. Detta brott har uppmĂ€rksammats mycket de senaste Ă„ren bĂ„de inom media och inom politiken.1993 tillsatte regeringen en KvinnovĂ„ldsskommision som fick till uppgift att se över frĂ„gorna som rör mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. För att Du som lĂ€sare ska fĂ„ en ökad förstĂ„else för detta problem har vi valt att, i början av arbetet, redogöra för hur man genom tiderna har sett pĂ„ mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor.

Att bli medlare vid brott : en rollutformning som inte Àr given frÄn början

Syftet med min studie Àr att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa pÄ vad det Àr för olika "verktyg" de anvÀnder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhÄllandevis lÄng erfarenhet av medling och hade under denna tid lÀrt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrÄn fyra omrÄden, intake - nÀr Àrendet kommer in, throughput - dÀr medlingen görs, output - vad hÀnde sedan och Äterkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll.

Brott lönar sig i tryck : En kvantitativ jÀmförelse av kriminaljournalistiken 1987 och 2012

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur kriminaljournalistiken har förÀndrats de senaste 25 Ären. Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget Àr taget frÄn tvÄ veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrÄn ett kodschema med variabler gÀllande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, kÀllanvÀndning, offer och misstÀnkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jÀmföra hur de sÄg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick frÄn att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Faktorer som motiverar till ökad fysisk aktivitet hos patienter i riskzon eller med diagnosen diabetes mellitus typ 2

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Sexualbrottslagstiftningen: under utveckling?

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gÀllt i över tjugo Är. Den Àldre rÀtten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig sjÀlv. DÄ bedömdes övergreppet som mindre grovt.

VÀgrÄn

Vi har för avsikt att ta reda pÄ vilka polisen samverkar med nÀr det gÀller vÀgrÄn och lite om hur denna samverkan gÄr till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i vÀstra Götaland och deras lÀnsorder för 2004, som innehÄller sÀrskilda ÄtgÀrder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i VÀstra Götaland, skall man beivra vÀgrÄn och grova stölder frÀmst genom brottsförebyggande ÄtgÀrder i samarbete med externa aktörer. LÀnsordern innefattar Àven operativa ÄtgÀrder. I denna studie sÄ har vi Àven anvÀnt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgÄr frÄn att för att brott ska kunna begÄs sÄ mÄste det finnas tre element nÀmligen en motiverad gÀrningsman, avsaknad av kapabla vÀktare samt lÀmpligt objekt.

Svarttaxi : Ett komplicerat brott men med ett flertal möjligheter till prevention

Klyschan ?Det hÀnder inte mig? torde spÀdas pÄ av alkoholen och pÄ sÄ vis vara svarttaxins bÀste vÀn. Vi har samlat information frÄn TrollhÀttan och Helsingborg vilket gör att vi nu menar oss ha djupare kunskap om svarttaxiproblemet i vÄra framtida arbetsomrÄden. En kunskap vi kan förmedla till vÄra blivande kollegor och allmÀnheten. VÄr metod att muntligen kontakta nÄgra av de olika aktörerna samt fÄ oss tillsÀnt material har fungerat bÀttre Àn förvÀntat.

SKATTETILLÄGGET : och principen om ne bis in idem

Enligt Svensk intern rÀtt kan en skattskyldig som lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen bÄde pÄföras skattetillÀgg genom ett disciplinÀrt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen Är 1953 Àr vi rÀttsligt bundna av konventionsrÀtten. Artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen fÄr lagföras eller straffas pÄ nytt i en brottmÄlsrÀttegÄng i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikÀnd eller dömd i enlighet med lagen och rÀttegÄngsordningen i denna stat?. En frÄga som uppstÄr Àr huruvida skattetillÀgget Àr förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?BrottmÄlsrÀttegÄng? Àr ett autonomt begrepp.

Proportionalitetsprincipen vs. Straffprocessuella tvÄngsmedel

Ett led i rÀttsskipningsapparaten Àr möjligheten för polis och Äklagare att anvÀnda sig av straffprocessuella tvÄngsmedel i syfte dels att möjliggöra en ordentlig utredning och dels att överhuvud taget kunna beivra brott. De regler som reglerar anvÀndandet av dessa tvÄngsmedel Äterfinns bl a i 24 kap RB och innebÀr en avvÀgning mellan samhÀllets krav pÄ en effektiv brottsbekÀmpning och den enskildes krav pÄ integritet och rÀttssÀkerhet. Dessa maktmedel Àr till sin natur ingripande i den enskildes rÀttssfÀr och de uppfattas inte sÀllan som integritetskrÀnkande av den berörda parten. Trots att denne i viss mÄn kan ha fog för sin uppfattning har de straffprocessuella tvÄngsmedlen en stor betydelse för att en effektiv straffprocess ska kunna genomföras.En grundlÀggande förutsÀttning för att kunna lagföra, döma och straffa en person som har begÄtt ett brott Àr att dennes identitet Àr kÀnd. Vi mÄste med andra ord veta vem det Àr som lagförs, döms och straffas.

Studenters utsatthet och oro för att utsÀttas för bostadsinbrott och cykelstöld : en kvantitativ analys

Det brott som de flesta personer oroar sig för i största allmĂ€nhet Ă€r bostadsinbrott och personer oroar sig generellt mindre för att utsĂ€ttas för cykelstöld Ă€n bostadsinbrott. År 2012 utsattes 5.9% av hushĂ„llen i Sverige för cykelstöld och 0.9% utsattes för bostadsinbrott. Garofalos modell rĂ€dsla för brott anvĂ€ndes, dĂ€r samtliga faktorer undersöktes för att undersöka om det förelĂ„g nĂ„got samband mellan faktorerna och oron för att utsĂ€ttas för bostadsinbrott respektive cykelstöld. Syftet med studien var att beskriva och undersöka utsattheten och oron för att utsĂ€ttas för bostadsinbrott respektive cykelstöld bland studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studiens metod var kvantitativ och datainsamlingsmetoden var en enkĂ€t som delades ut bland universitetsstudenter.

Kvinnors kroppsbild vid bröstcancerbehandling : Women's body image at breast cancer treatment

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Hur ser ungas attityder till eget och kamraters snatteri ut? : en kvantitativ undersökning bland elever i dagens niondeklasser i en av Stockolms lÀns kommuner

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSER AV ATT V?RDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJ? En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Nyanser i den ryssfientliga diskursen : en idealtyps- och diskursanalys av svenska dagstidningars opinionstexter pÄ ledarplats

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->