This study examines how professional social workers relate to problematic computer and video gaming as an addiction. It is a qualitative interview study aimed to describe and analyze how professional social workers, who in some way work with problematic computer gaming, relate to the player?s problems in terms of a concept of dependency. The theoretical approach is based on social constructivist theories of discourses, normality, the definition of dependency and diagnoses. The study was conducted through five qualitative half structured definition interviews with professional social workers that work directly or comes in contact with problematic computer gaming.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den första månadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och på så sätt få en bild av vilka faktorer som skapade ett så stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara på detta ställs tre övergripande frågor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse får huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av återkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehållsanalys för att få fram statistik på hur mycket utrymme visa aspekter får samt vilka benämningar som görs vid porträtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet består av artiklar från tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgår ifrån är teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvärde, medielogik och narrativ berättande.Resultatet visade att den främsta faktorn till att fallet uppmärksammades är genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes föräldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberättelse.

Abstrakt Titel: Balanserat styrkort- Förhållningssätt och val av generella och företagsspecifika prestationsmåttNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Christina Forss och Josefin ErikssonHandledare: Tomas Källquist och Stig SörlingDatum: 2015 ? JanuariSyfte: Tidigare forskning om prestationsmätning visar en risk att generella prestationsmått favoriseras framför företagsspecifika mått vid utvärderingssituationer. Studiens syfte är att skapa förståelse för förhållningssätt och val kring generella och företagsspecifika prestationsmått inom balanserat styrkort.Metod: Studiens grund är hermeneutik, aktörssynsätt och socialkonstruktivism. Fenomenet undersöks kvalitativt med hjälp av en fallstudie. Datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer.

The study aims to examine how three books written for teenagers and young adults address topics that are generally considered as deviant to social norms in order to conclude if they can contribute to a norm critical pedagogy in school. Norm critical pedagogy is foremost based on gender- and queer theory and tends to discuss how social norms and power structures are constructed and reproduced in different social contexts. To work in a norm critical fashion the teacher must be aware of the present norms and work to make the pupils conscious of them. Thereby the focus is on existing norms, rather on the deviances. To use norm critical pedagogy correct it must be incorporated in all subjects in school.The books that have been analysed in this essay are Syskonkärlek by Katarina von Bredow, Henrietta är min hemlighet by Maja Hjertzell and Tusen gånger starkare by Christina Herrström.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang.

Den här uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller när det kommer tillvåldi nära relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestått av åtta kvinnojourer och åtta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det är åtta av varje är attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys på.Tvåfrågeställningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare på de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I så fall hur? (2) Råder det någon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och män som offer och förövare? I så fall på vilket sätt? Uppsatsen utgår vidare från debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar på att kvinno-och mansjourernaförhåller sig till enasymmetrisk linje, det vill säga mannen som den huvudsakliga våldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vänder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga våldet, och de framställer män och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Aldrig förr har media haft en sådan central roll i människors liv och idag ägnas ett stort in-tresse för hälsofrågor. Media är en känd plattform för näringslära, och information om kost och näring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgänglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har på senare år varit stor och hälsomagasin särskilt har en stor influens på människors hälso- och kostvanor. Därför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som näringsämne framställs i hälsomagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som näringsämne och fettrika livsmedel framställs i ett hälsomagasin.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar ? hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar ? om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext ? mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.För att granska talet används diskursanalys som metod.

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning ? ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ?forskningsöversikt? vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.