Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a ?tool? in working with clients. This study seeks to examine that ?tool? in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?Säg att du älskar mig? som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den sexuella läggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras på fyra intervjuer med homosexuella poliser som är medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de är med sin sexuella läggning på arbetsplatsen, kollegornas bemötande angående deras sexuella läggning och hur medlemskapet i föreningen har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien använder tre teoretiska utgångspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och även Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.