Arbetet består av en undersökning av förskollärare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit på lärarnas ambitioner och på svårigheter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstå relationer mellan ambitionerna och svårigheterna. Övergången från lärarutbildningen till att arbeta i verksamheten, är den fruktsam för professionens utveckling? Det är ett fenomen jag undersökt.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Enligt vår uppfattning är diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat ämne, både på grund av ämnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet är även att undersöka vad som styr lärares val av metod och innehåll i undervisningen.För att undersöka detta använder vi oss av en kvalitativ strategi där empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslärare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar på att praktiska och teoretiska metoder inte får lika stort utrymme i undervisningen. Vi har även funnit att det förekommer faktorer som styr lärarnas val av metod och innehåll i undervisningen och att vissa faktorer påverkar mer än andra.Slutsatser vi har kommit fram till är bland annat att det finns en mening med att använda varierade undervisningsmetoder. Att lärarnas syn på ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsämnet i vår studie inte skiljer sig anmärkningsvärt från vad lärare ansåg om detta i en Nationell utvärdering som gjordes för tio år sedan..

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis.The thesis? problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools? every day life and in the used school books.

This essay focuses on psychoanalytic theory and its relevance for political studies. It especially draws attention to the conceptual toolkit developed by Jacques Lacan and the way that it serves as the starting point for Slavoj Zizek´s approach to the theory of ideology. One important point of this approach is that the power of an ideology is not primarily related to the ideas or worldview it expresses but rather to the enjoyment it provides the subject with. This enjoyment is obscene in the sense that it forms the necessary, but seldom acknowledged, supplement to public values. Fantasy is a major source for this kind of enjoyment.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

En jämförelse mellan två östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhället, med specifik betoning på arbetet som sker i anslutning till mat och måltider. Syftet är att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrån kön. Jämförelsen sker till största del med hjälp av feministisk teori men även tillämpning av postkolonial teori..

In the following essay I have read the drama Natten är dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.