That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation.In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds.

I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor. The information provided in the interviews was analyzed using educational drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational drama in education.

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anställda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer självbestämmande. En vital förutsättning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning är upplevelserna hos de anställda.Detta är en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det är som påverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrån fem fallstudier utförda i organisationer och branscher där empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit är att empowermentsatsningar inte automatiskt får ett positivt utfall. Olika sätt att genomföra empowerment får olika konsekvenser och upplevs på olika sätt av de anställda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anställda känner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de känner att deras insatser är betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka ungdomarnas egen syn på lärande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar på tinget.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt för organisationer att utvecklas och förändras för att delta i samhällets utveckling. Vid en förändring är det viktigt för ledningen att använda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnå en framgångsrik förändring.Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt i en empirisk studie, avseende anställdas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anställda vid ett förändringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförändring.Metod: Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer av anställda som har varit med om olika förändringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgången visar resultaten att en organisationsförändring medför olika reaktioner, både positiva och negativa, hos de anställda. Studiens resultat visar även att det är viktigt att använda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förändringsprocessen. Med hjälp av denna strategi kan de anställdas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstärkas. Vidare framgår det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förändringsarbetet blir.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med elever i år 9, i syfte att få dessa elevers syn på vad framgång är och vad det innebär att vara framgångsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nå framgång och att bli framgångsrik. Resultaten har ställts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgång är när man når de egna målen, att betygen är viktiga för att komma in på det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmågor och kompetenser som betygen inte mäter. Sådana förmågor/kompetenser är t.ex. förmågan att skapa relationer.

Title: Creativity and blockings: Non-musicians? experiences of music making The purpose of this study was to investigate whether the ability of music-making can benefit from and/or be inhibited by extra-musical factors, such as one's own or other people's opinions, criticism, prejudice and values. An experiment was carried out, where 10 nonmusicians were instructed to solve a compositional problem (writing pieces of music to a picture) which had been expressed in two different ways, one of which (A) was intended to block creativity and the other (B) to facilitate the creative process. All subjects also had to answer a questionnaire, where their experiences in connection with the task and their attitudes towards music and composition were mapped. The result was that all subjects succeeded in composing one or more pieces of music, regardless of which instruction they had been given.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar.