The purpose of this thesis is to examine the benefit of information literacy instruction in two student groups at Kristianstad University, in relation to development of critical information literacy and within the boundaries of the educational goals. This study takes on a critical information literacy perspective that combines critical pedagogy and standards for information literacy in higher education. Two methods have been used for data collection: interviews and questionnaires. According to the results of the study the information literacy instruction provided by the Kristianstad University Library is important and useful for the students in their academic studies. It also becomes clear that the information literacy differs between the two groups as a consequence of the varying information literacy instruction received by the two groups.

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

The question of euthanasia has kept pre-occupying and agitating the minds of thinkers, sweeping the globe, pummelling pedagogy, assailing assumptions, and bludgeoning biases. Both the moralist, ethicist, theologian, psychologist, educationist, anthropologist, politician, physician, patient as well as the common man in the street are interested in it. This pervading interest simply arises out of the fact that euthanasia involves the question of life, and life is something that is a common denominator to all men.The controversy hinges on the fact that, there are divergent views on the moral question of euthanasia. While some would unflinchingly opt for euthanasia others would prefer to oppose it to the best of their strength, yet others will remain agnostic about it. But the issue here remains: is euthanasia in any way morally justified? Has human life an intrinsic value? Or is human life valuable only when it is healthy? Are we the ones who decide when to die? Has the physician any right to either assist or terminate the life of the patient simply on account of suffering? Has the patient any right to end his/her life? Are there some conditions in which euthanasia could be allowed? Is suffering meaningless?The topic of my project is: THE MORALITY OF EUTHANASIA IN THE LIGHT OF THE CATHOLIC CHURCH?S TEACHING.

En intervjustudie där specialpedagog och elever intervjuats med målet att få till stånd en förbättring och en förändring av specialundervisningen. En genomgång av litteratur och debattartiklar visar att vi idag på min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna ägde rum på skolan med först specialpedagog och sedan två elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte är nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna från skolverket och pojkarna känner sig marginaliserade.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.

Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers? thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge.The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours.