World Solar Challenge är en tävling i Australien vars syfte är att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Här deltar olika universitet runt om i världen och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en sträcka mellan Darwin och Adelaide på dryga 300 mil genom Australien på kortast möjligast tid.Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs som studenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingår att bygga en solcellsbil som man sedan tävlar med.Genom att sätta upp krav som är nödvändiga och önskvärda i en funktionsanalys får projektet en utgångspunkt och ett stöd som bestämmer hur konceptet ska se ut och vilka krav som måste uppfyllas. De restriktioner som tävlingsledningen för World Solar Challenge upprättat kan omvandlas till nödvändiga krav i funktionsanalysen.Researchen, restriktionerna och de teorier som de aerodynamiska aspekterna pekat på bestämmer hur konceptet är utformat.Resultatet i projektet är en solcellsbil som med hjälp av sin sammanhängande form får goda aerodynamiska egenskaper och kan på det sättet konkurrera om en topplacering i World Solar Challenge.

Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Grinda Wärdshus är beläget på ön Grinda i Stockholms nordöstra skärgård. Detta projekt har till avsikt att på Skärgårdsstiftelsens förfrågan inventera värdshusets nuvarande oljebaserade värmesystem för att finna ett mer hållbart alternativ baserat på en värmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvändig bakgrund kring nuvarande samt alternativa värmesystem. Med hjälp av årlig oljeförbrukning samt värdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat på en värmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter av systembytet utvärderas.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Denna rapport behandlar en eventuell ombyggnad av Svedjevägen som är belägen i Bodsvedjan i Boden. Som projektets beställare står Bodens Kommun. Jörgen Nyman har stått som beställarombud under projekttiden. Ombyggnaden innefattar en ny utformning av gatan, schaktningsarbeten, ny överbyggnad samt omplacering av befintlig gatubelysning. Svedjevägen, som idag helt saknar någon GC-väg (gång- och cykelväg), är överlag i dåligt skick.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett inmatningshjälpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektivundersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggandearbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare somarbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälpav en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hurlärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Attbidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Läraresgrad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripandetemat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna ärpositivt och att det uppskattas av både elever och personal.

Initiativet till projektet kommer från Nordic gyms ägare Christer Eriksson. Inför det första mötet mellan Christer och Jimmy Kärkkäinen, December 2010, var det egentligen ett annat projekt som var planerat att utföras. Då Christer med stor inlevelse berättade om deras nya produkt för bålträning och dess potential, kände båda parter att detta är det vi skall arbeta vidare med. En lång och spännande resa tog sin början.Nordic gym är ett helsvenskt företag som huvudsakligen utvecklar styrketräningsmaskiner. Nyligen har Nordic gym tagit fram ett nytt träningsredskap (Nidroc) för bålträning.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.