IntroduktionStandardvårdplaner (SVP) används allt oftare i svensk hälso- och sjukvård som en förskriven vårdplan och journalhandling innehållande vårdproblem, risker, mål och rekommenderade vårdåtgärder för en viss patientkategori. Ett flertal studier har fokuserat på underlättande och försvårande omständigheter i implementeringsprocessen samt på effekter av att arbeta med SVP. Få vetenskapliga studier har gjorts för att undersöka och beskriva framtagandeprocessen av SVP. Syfte Syftet med studien är att identifiera faktorer av betydelse för framtagande av evidensbaserade standardvårdplaner.MetodStudien kommer att genomföras som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. I pilotstudien intervjuades två före detta SVP-projektledare om sina erfarenheter från projekttiden.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartläggning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollärare och två av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehållsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrån sex olika koder som har konstruerats från datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartläggning, Flexibel kartläggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartläggningen, Dokumentation i pedagogisk kartläggning, Att följa upp och utvärdera pedagogisk kartläggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartläggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartläggning i förskolan men var noga med att understryka att det är förskolepedagogerna som första i hand är lämpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och är närmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjälp med den pedagogiska kartläggningen.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma är en allt vanligare sjukdom i världen. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade från samhället och tenderade att bli skuldbelagda för sitthälsotillstånd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvårdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vår utbildning på negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma från sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvårdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vårdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Tidigare forskning tar upp definitioner av begreppet värdighet och hur den kan upprätthållas. Dock finns det få studier som visar på upplevelsen av kränkning av värdighet och autonomi som fenomen. Forskning har visat på att det finns svårigheter för personal att upprätthålla patientens värdighet och autonomi i vården och att etiska koder och riktlinjer inte har gett sjuksköterskor tillräcklig vägledning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser av patientens kränkta värdighet och autonomi utifrån både patientens och vårdpersonalens perspektivMetod: Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys har legat till grund för analysen. Bakgrund, resultat och diskussion i uppsatsen har baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och Academic search elite.Resultat: Både vårdpersonal och patienter upplever att patienter blir ignorerade, objektifierade, att de inte får sin autonomi tillvaratagen samt att kränkande attityder råder. Resultaten av upplevelsen av patienters kränkta värdighet och autonomi har delats in i tre teman.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de treMellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de treUppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts tillSvenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor.

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.  Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch.Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades.

Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär att man ibland möter patienter och anhöriga som av olika anledningar har sänkt tillit till hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har lagar, riktlinjer och etiska koder att följa i sitt dagliga arbete med huvudsakligt mål att ge en god omvårdnad av hög kvalitet till patienter och anhöriga, vilket kan bli problematiskt i de fall patienter och anhöriga inte har tillit till hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplevde känslor av maktlöshet och frustration i mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården, vilket kunde leda till att de skapade strategier för att distansera sig från detta, vilket anknöts till grad av arbetserfarenhet.