Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

SyfteStudiens syfte är att undersöka vad elever i gymnasiesärskolan har för uppfattning om läsning av skönlitteratur. Centrala frågeställningar är:o Vad kan påverka valet av en skönlitterär bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lättläst, spännande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för läsningen?o Hur ser eleverna på att tillsammans med lärare och klasskamrater läsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen här studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA).

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan.

Vårt intresse för integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategiförändringsprocessen går till på Ruukki Halmstad och hur medarbetarnas acceptans för strategiförändringen uppnås för att arbeta i linje med denna. Metod: Uppsatsen är genomförd med en induktiv metod. Genom kvalitativa studier på fallföretaget insamlades relevanta data inom ramarna för undersökningen. Intervjuobjekten i studien representerar ledningsnivå, mellanchefsnivå och operativ nivå. Teoretiska perspektiv: Tichys teori om förändringsprocesser utgör den teoretiska referensramen tillsammans med kompletterande kommunikationsteorier.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstå hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den påverkar det egna lärandet. Dessa elever studerar på två olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lärandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förväntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lärande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkät och intervjuer. Frågorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frågor.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp från ett misshandelsförhållande samt hur själva uppbrottsprocessen ser ut. Frågeställningarna var: Vilka mekanismer är det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som håller henne tillbaka, kvar i förhållandet? Hur ändrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner på våldet och mannen så de tar sig ur förhållandet? Hur påverkar stöd och hjälp från andra uppbrottet? Jag utgick från en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del låg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förälskelse och kärlek samt kön och makt ställde äktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.

10 years ago the School Library Forum´s core activity started; the development of model libraries. Since then, no comprehensive study of the School Library Forum has been made. How does the organization actually work and how do professionals perceive the changes of the organization? Against this background, the purpose of my essay is to examine the activity of the organization School Library Forum with a focus on organization and learning from the viewpoint of the learning organization. The following issues have been helpful to meet the purpose of the study:? How do the business developer, the principals and the school librarians experience the collaboration on the school-libraries model-library activity?? How does the collaboration contribute to learning within the organization according to the business developer, the principals and the school librarians?? How do the business developer, the principals and the school librarians perceive the changes in the School Library Forum´s organization, seen from the perspective of the learning organization?By conducting five interviews with stakeholders in various positions within the organization, such as business developer, principals and school librarians, a deeper insight into how respondents perceive the business from the perspective of the learning organization is obtained.