Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling.

Detta arbete utgör specifikation, implementation och utvärdering av ett läroverktyg sett till hur man säkerställer att en ensam utvecklare lyckas i varje enskild problemdomän. Detta nås genom en metodik för kravinsamling och specificering grundad i Co-Creation, designmönster och kodstrukturering som stöd i själva utvecklingen samt agil utvecklingsmetod sett ur perspektivet av en ensam utvecklare..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet på ett effektivt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar kommer från såväl kunder, medarbetare, leverantörer och ägare. För att bättre möta dessa krav väljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgångspunkt från det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi ställt frågan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera, förstå och förklara hur två organisationer har påverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrån de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förståelse för såväl klasslärares som speciallärares hinder och möjligheter att på gruppnivå utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en särskild inriktning mot elever i behov av särskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gå tillbaka till sakerna själva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgår från att den livsvärld vi deltar i är för-givet-tagen och att vi sällan reflekterar över den och är omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvåld och en intervju med en forskare i ledande position. Utgångspunkten i uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhällsproblem och därigenom blir mer utforskat. Jag har valt att använda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda på vad forskare anser är orsakerna till att forskare i allmänhet har valt att se mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige som ett samhällsproblem och därmed bidragit till bredare forskning inom ämnet samtidigt som ämnet kvinnors våld mot män i nära relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet från intervjuerna utifrån två olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet är det objektivistiska synsättet som menar att ett samhällsproblem uppkommer utifrån faktiska missförhållanden i samhället.

Denna C-D uppsats har som syfte att urskilja hur de olika arkeologiska perspektiven (kulturhistorisk-, processuell- och den postprocessuella arkeologin samt genus perspektivet) under 1900-talet fram till idag och hur de har påverkat den arkeologiska utställningen till form och innehåll. Uppsatsen tar upp utvecklingen av Lunds universitets historiska museum, och även dess framtida bild (LUHM)..

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning främst utgått från elevernas val av gymnasieprogram, har någon betydelse för elevernas inställning till idrottsämnet. Som idrottslärare är det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att få dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Syftet med uppsatsen är att beskriva de effekter som uppstår i en organisation när denna står inför nya förutsättningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsättningar kan förändra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke på att uppsatsens syfte är av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrån ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. Själva undersökningen har utförts utifrån fallstudier, där intervjuobjekten har valts ut genom ett så kallat snöbollsurval. Informationen från intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från styrning av verksamheter och då framförallt de beståndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingår i denna styrning.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.