Kils slakteri är ett slakteri med stora anor i Värmland. De har sedan nystarten 2010 sakta men säkert vuxit sig större och levererar köttprodukter till olika butiker och inrättningar, men även till gemene man via deras egna charkuteri. Företaget har starka värderingar och arbetar för att skapa en lokal profil där de strävar efter en spårbarhet genom hela kedjan, från uppfödning till konsument vilket skiljer dem från de stora konkurrenterna. Vi har fått i uppdrag av Kils slakteri att skapa en informationsfilm som ska uppfylla deras önskemål som innebär att öka medvetenheten hos konsumenterna, och att marknadsföra företagets värderingar och budskap till målgruppen på ett så tilltalande sätt som möjligt. Slutprodukten skall ligga uppe på Kils slakteris hemsida och kommer att vara ca 6 minuter lång. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 100 respondenter ur vår kunds egendefinerade målgrupp. Syftet med enkäten var inte att ta reda på målgrupp, utan snarare att ta reda på vad den existerande målgruppen trodde sig kunna om köttproduktion och konsumtion, samt vad de hade för åsikter och attityder gentemot köttindustrin.

I kursen TMMT06, Maskinteknik ? projektkurs, genomförs ett obligatoriskt projekt. Projektet utförs som kandidatexamensjobb i studentpar och delas i detta fall av tre kandidatpar. Det projekt som detta kandidaterbete ingår i behandlar dimensionering av bärplan och deras prestanda. Kandidatarbetet är riktat mot en hållfasthetsanalys av bärplansstag för statiska fall under inverkan av genererad lyftkraft och strömningsmotstånd.Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett konstruktionsunderlag till det projekt som delas av kandidatparen.

Ekoturism är en form av turism som bidrar till skyddet av natur- och kulturmiljöer och gynnar lokalbefolkningens välbefinnande. Ekoturism uppkom som en revolt mot massturismen som orsakade både social, ekologisk och ekonomisk negativ påverkan på natur, kultur och samhälle. För att garantera att en anläggning/arrangör bedriver verksamheten utefter ekoturismens principer finns ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Svenska Ekoturismföreningen certifierar ekoturismanläggningar/-arrangörer samt skapar riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas i Sverige. Ekoturismen var när den uppkom en ny nisch för landskapsarkitekter och fortfarande idag är ekoturismen relativt outforskad inom landskapsarkitekturen.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteendeoch på verksamhetsstyrningenNivå:D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KällquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nyayrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- ochkunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individersom är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare.

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Dagens varslingsrutiner er en vel innarbeidet rutine som går i en kjede fra den som først oppdager skredfaren till att vegen stengs. Dette er en rutine som fungerer godt og trenger ingen forandring. Når det gjelder beredskapsplanenes utforming så er funksjonskontraktene for Tromsø og for Lyngen, heretter bare kalt Tromsø og Lyngen, nesten like. Det som skiller seg ut er att vedleggsdelen i Tromsø er bedre skrevet enn den som finnes i Lyngen. I vedleggsdelen i Lyngen er det byggelederen som er ansvarlig for vurderingsprosessen og for dokumentasjon osv., mens det i Tromsø er entreprenøren som har ansvaret for dette.

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner Punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.