I dagens allt tätare städer har platser med växtlighet och grönska blivit ett ofta diskuteratämne. Sedan ett par decennier tillbaka har uppvärmda vinterträdgårdar byggts runtom i världen (främst på norra halvklotet) och de senaste åren har även gröna väggaroch tak blivit ett allt vanligare inslag i våra urbana miljöer. I Sverige byggdes mångavinterträdgårdar under det glada åttiotalet, en trend som tog tvärstopp några år in pånittiotalet. Av olika orsaker har dock intresset för inglasade växtanläggningar återigenväckts.När en planteringsyta planeras i exempelvis en park, är målsättningen att skapa så braförutsättningar för god tillväxt hos växten som möjligt. Detta kräver förståelse ochkunskap både om vilka behov olika växter har och om hur miljön på den planeradeplatsen kan anpassas för att uppfylla dessa.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-dementa människor över 65 år jämförelsevis med människor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nått en ålder över 65 år.MetodStudien genomfördes på olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgå en kontroll av närvisus för att se om de kunde läsa 8 Punkter eller bättre på en närvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. Därefter fick de, binokulärt, läsa så långt de kunde på Mars letter kontrast sensitivity test.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen.

Problemen med fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka värdegrundsfrågor som tonåringar tangerar, när de spelar datorspel eller chattar. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om det är möjligt att använda sig av ungdomarnas egna datorerfarenheter i en mediepedagogisk värdegrundsundervisning. Undersökningsgruppen är en årskurs åtta från en högstadieskola. Studien genomfördes med hjälp av ostrukturerade fokusgruppintervjuer med tre grupper, bestående av en grupp killar, en blandad grupp och en tjejgrupp. Studien visar på att ungdomar berör flera Punkter inom värdegrunden.

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005.

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande Punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp Punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet med examensarbetet är att göra ett visionärt utvecklingsförslag för hur SJ-området i Bollnäs kan utvecklas till en tillgänglig stadsdel, väl integrerad med omgivande stad. I och med områdets centrala läge med många stråk som passerar förbi bedömde vi att området hade mycket goda förutsättningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick från egna upplevelser på platsen och från Bollnäs kommuns redan gjorda utredningar om området och dess omgivning. De Punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen är: 1) att bevara områdets unika karaktär med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktäristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgängliggöra det idag slutna och delvis oanvända området, 3) att lägga extra fokus på målgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, då vi uppmärksammade problem med att denna målgrupp flyttar från Bollnäs. Vår ambition var att skapa ett område med en funktionsintegrering som främjar socialt liv på platsen under stora delar av dygnet, där vi velat få in både boende, handel och service. Vi föreslår en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle främja stadens ungdomar.

Färger är något som vi ofta kanske tar för givet, färger är ju något som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar så mycket över dem, de är en så naturlig del av allt. Färger finns i naturen, på tyger, i konsten, på föremål och på allt egentligen, är det inte också så att vi mår bra av att omge oss med färger vi tycker om precis som vi vill omge oss med människor vi tycker om? I detta uppsatsarbete är målet att belysa begreppet färg och huruvida det kan påverka människor. Målet är också att visa på hur vi kan använda oss av färger, som hantverkare, formgivare och som skapande människa. Detta kommer att göras genom att belysa ämnet färg i fråga om färgperception och färgpåverkan.

Stora Enso Skoghall är en industri belägen på Hammarö utanför Karlstad. På industrin görs en sjättedel av all världens vätskekartong. Sedan lagen om skydd mot olyckor tillkom har företaget utövat olika former av brandskyddsarbete. Under åren har arbetet blivit bättre och bättre men det finns fortfarande delar som behöver ses över. Att delar av det dokumenterade brandskyddet inte är fulländat, återkopplingen till brandskyddsavdelningen efter genomförd rond är knapphändig och att delar av personalen med brandskyddsansvar känner att de vill ha lite mer utbildningar är några av de Punkter som fortfarande är bristfälliga.