I dagens stillasittande samhälle, där individer är allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvämligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstånd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör på sig i mindre utsträckning. Något som skulle kunna ändras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anställda på Länsförsäkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra månader på sig att träna innan de genomgick ett återtest, som var en exakt kopia på test ett, för att se hur stor förändring som gick att få genom träning gällande Puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin träningsmängd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, Puls >120 och onormal urinfärg.

Varje år skadas eller dödas hundar av rovdjur i samband med framförallt jakt. Olyckorna leder till debatter angående rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds är en väst som utlöser en elektrisk Puls vid ett angrepp. Tanken är att oavsett var på västen ett angrepp sker så ska en spänningsstöt utlösas vilket ska få angriparen att släppa taget.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, Puls >120 och onormal urinfärg.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, Puls >120 och onormal urinfärg.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

Syfte: Att ta reda på om hästar som utför ett upprepat hårt intervallarbete i backe får stegringar i koncentrationen av cTnI och om så är fallet studera hur snabbt cTnI koncentrationerna normaliseras efter arbete. Material och metod: Elva vältränade varmblodiga travare fick utföra ett arbetstest bestående en uppvärmning i långsam trav (4000m) följt av 7 intervaller i ett tempo av 9 m/s i en 500 meters backe (lutning 24m/500m). Arbetet avslutades med att hästarna fick trava tillbaka till stallet (drygt 2000m) i långsam trav. Blodprov för analys av cTnI togs i vila före arbetet, samt vid 3 och 6 timmar efter arbetstestets slut. Resultat: Alla hästar utom en uppnådde en Puls på >200 slag/min i samtliga intervaller.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Oro/ångest är ett vanligt förekommande fenomen, inte sällan kopplat till sjuk-domstillstånd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vårdtiden. Inom vård och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att använda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/ångest.

Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnadinnehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en helmänniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och Puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.

Syfte: att undersöka om resultatet vid 6-minuters gångtest (6MWT) påverkades av ökad grad av uppmuntran.Metod: 30 friska personer ?60 år rekryterades via bekvämlighetsurval. Alla testpersoner genomförde tre 6MWT. Första testet var en försöksomgång. Ett test (test A) utfördes med standardiserad uppmuntran enligt American Thoracic Society(ATS).

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas.

Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, Puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades.