Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Stift elsen Färgfabriken har under de senaste åren arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invånare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling står inför. Ambitionen har varit att informera och väcka debatt för några av de frågeställningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utställning som under fyra månader fanns på plats i Färgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar främst till att undersöka på vilket/vilka sätt utställningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsättningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien består av tre delar, där den första består av intervjuer med initiativtagarna till projektet; Färgfabriken och KTH.

Syfte: Det är viktigt att hörselskadade elever får rätt förutsättningar när de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, där hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nå kunskapsmålen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever på skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.

Detta examensarbete är utfört mot Sandvik Mining and Construction (SMC), på en produktionsenhet i Köping. SMC Köping, som tillverkar och levererar olika typer av gruvborrar till kunder över hela världen, har under en tid upplevt att deras lagerhantering inte fungerar optimalt med en osäkerhet kring lagersaldo och problem med att lokalisera artiklar. Ett väl fungerande arbetssätt på lagret är kritiskt för den interna och externa leveranssäkerheten, något som direkt påverkar företagets möjlighet till att konkurrera. Syftet med detta examensarbete är att genom en kartläggning av nuvarande lagerhantering vid SMC Köping analysera, utveckla och implementera förbättringsförslag för layout och hanteringen vid det befintliga lagret på ett sådant sätt att det säkerställer ett materialflöde till, i och ifrån lagret, med förbättrade interna och externa leveranser som resultat. För att göra examensarbetets syfte mer överskådligt och uppnåeligt har ett antal delmål formulerats, enligt följande: - Beskriva, för denna studie, relevant teori kring layout, arbetssätt och systemstöd för att författarna ska få en bild över hur detta behandlas i litteraturen.

Solen är en enorm energikälla med stor potential att, på ett miljömässigt hållbart sätt, kunna bidra med energi till bland annat uppvärmning av lokaler och bostäder. För att kunna förse byggnader med energi från solen krävs att tillgången på energi flyttas över tid till då behovet uppstår. Med hjälp av ett säsongslager kan solenergi från sommaren lagras och användas på vintern då behovet av energi är som störst.Dagens befintliga anläggningar finns huvudsakligen i Europa och då främst i Tyskland. Dessa anläggningar är dimensionerade för energibehov större än 500 MWh och täcker ungefär 40-50 % av detta energibehov som består av energi till uppvärmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som täcks, det vill säga täckningsgraden, beror bland annat på förlusterna från lagret som i sin tur är kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager är desto mindre blir förlusterna då förhållandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Denna rapport handlar om kärnan i ett borstsystem som används på flygplatsers landningsbanor för att upprätthålla ett standardiserat friktionsvärde. Att utföra borstningen för att upprätthålla friktionsvärdet medför även att landningsbanan blir fri från diverse hinder och upprätthåller en jämn yta, dvs. att det inte finns någon smuts som kan skada maskineri. Valsen är kärnan i systemet. Arbetet genomförs för att Mase Brush Sweden AB vill fortsätta att driva marknaden framåt och ta fler marknadsandelar.Målet med detta arbete är att sänka vikten på den befintliga valsen samt underlätta produktionen för att sänka kostnaderna för Mase Brush Sweden AB.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.