Den här uppsatsen utreder frågan vilka möjligheter kommunen har att allmänt främja näringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen får kommunen vidta åtgärder för att allmänt främja näringslivet. Stöd till enskilda näringsidkare får bara ske om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen i 2 kap 8§ kommunallagen grundar sig på praxis som Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) har arbetat fram under ett stort antal år.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dåd där förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gärningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om någon är bättre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och även se vad som skiljde modellerna åt i behandlingen av situationerna.En jämförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begränsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen är även begränsad i tid av hänsyn till förekomsten av de undersökta dåden. Bruket av Internetkällor har varit omfattande, då mycket av det som skrivits kring dåden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har även vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att få säkra slutsatser kan dras av de dåd som inträffat.

Hur undviker man ras vid bergbebyggelse, svaret är bergförstärkningar. Det lättaste vore om det alltid byggdes tunnlar ochandra bergbebyggelser med säkra förstärkningar så skulle riskenför ras alltid vara liten. Klart är dock att det inte alltid behövsförstärkningar om bergkvaliteten är god. Att förstärka berg medmycket god kvalitet är både onödigt med avseende på tiden ochkostnader. En bedömning behöver alltså göras för att fastställaom förstärkning är nödvändig eller inte.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

Vid starten av idrottsundervisningen på 1800-talet fanns en problematik gällande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av århundradet hade regelbunden tillgång till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsställande redskap till förfogande eller ej. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslärare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utsträckning de har det. Denna studie baseras på en webbenkät som har skickats ut till idrottslärare för att uppfylla syftet.

Ad Astra är en cirkushall, högt beläget på en skogsbeklädd kulle ca 10 minuter från Alby centrum. Här samlas hela Cirkus Cirkörs verksamhet under ett tak: elever, lärare, administration och besökare.Promenadvägen från Albys tunnelbana leder fram till ett torg med den nya byggnaden som fond. Ett strikt grid av 58 stålpelare definierar ett uterum på byggnadens tak som sluttar upp mot en kopparkub bland träden. Här skapas möjligheter till allt från utomhusföreställningar till picknick i ett landskap som subtilt smälter samman med den bakomliggande skogen. Gränsen mellan natur och struktur suddas ut samtidigt som taket ger en oöverträffad utsikt över Alby och Albysjön.Internt är byggnaden tvådelad med en publik, öppen del och en sluten,flexibel hallösning.

En kvalitativ studie har genomförts på tre kampanjbilder från IQ-initiativets satsning ?IQ student?. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat på att det alltid finns en anledning till att dricka alkohol. Studien har med hjälp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda på hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt tolkar dem. Studien utgick från teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som träder i kraft fullt ut i årsskiftet 2008/09, har fastighetsägare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsägare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta då energianvändningen är en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsägaren ökar chansen till lyckade åtgärdsförslag. Nyckeltal som ska användas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda är låg eller hög, har i skrivande stund en låg kvalité. I rapporten referensnivåer och energianvändning i lokaler, som Carl Bro har sammanställt på uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjälp i inledningsskedet av energideklarationerna.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

För att informationsöverföring över publika nät ska kunna utföras på ett säkert sätt krävs identifiering, signering och kryptering, vilka är grundstenarna i en elektronisk signatur. Dessa delar i kombination ger oss bl.a. säker e-handel. Som plattform för detta ligger PKI (Public Key Infrastructure), vilket är samlingsnamnet för lösningar där man med hjälp av en speciell krypteringsteknologi skapar system för identifiering, kryptering och integritetskontroll (Halvarsson & Morin, 2000). Systemen kan användas för att till exempel skapa elektroniska signaturer för olika typer av avtal, säkra elektroniska transaktioner, identifiering av användare, säker e-post, och olika typer av säker kommunikation över publika nätverk.Tekniken lovordas till stor del, men även dess brister förs fram av kritikerna.

Under 2005 och 2008 inventerades förekomsten av större vattensalamander(Triturus cristatus) i Gävleborgs län. Ett till synes isolerat fynd gjordes väster om Hofors. Inventeringarna utfördes med flaskfällor och visuell observation och lokaler valdes via kartblad enligt kriterier på vattenytans areal, rörelse och distans till väg. Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida den observerade isoleringen var faktisk eller endast ett resultat av den använda inventeringsmetodiken. Detta arbete baserades på en radie kring en känd population där radien baserades på spridningsdistans, mognadsålder samt tid sedan den förra studien. Lokaler valdes sedan ut inom radien med krav på areal vattenyta och förekomsten av stillastående vatten varpå inventeringar utfördes med flaskfällor.