Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren.Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k.

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples Publika personlighet Steve Jobs. Då en Publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den Publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions.Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur?s thesis Transforming Audiences. Bjur?s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act.Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews.Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för Publik och sponsorer. .

Jag tycker många skådespelare resonerar felaktig när dom anser att man inte är tillräckligt serös som skådespelare om man kan stunt, vilket jag tycker är helt absurt! Jag skulle säga att man som skådespelare är mer seriös ju allsidigare man är. En skådespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mångfald av olika karaktärer beroende på vad en föreställning och scen kräver, och inte nöja sig med att spela samma person i föreställning efter föreställning utan någon som helst tanke på vad för roll dom gestaltar, och förlita sig på att dom kommer undan kritik med att vara duktiga på att höja och sänka rösten, samt flitigt använda sig av kortare eller längre processer. När det gäller stunt så tror jag många skådespelare är kritiska för att dom inte vet vad ett stunt är eller för att dom själva inte kan utföra ett stuntmoment och är för lata för att lära sig. Redan Konstantin Stanislavskij frågade hur det kom sig att inte skådespelarna tränade sitt instrument lika mycket som en dansare tränar sin kropp eller en sångare tränar sin röst? Jag tror många skådespelare av någon konstig anledning inte tror sig behöva träna sitt instrument, dom förlitar sig på att det räcker med att visa sitt kända ansikte för en Publik och använda sig av stora känslor och gester på en scen för att få folk att tycka man är duktig.

Djurparker är idag stora attraktionsmoment samt arbetar också med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krävs det att djuren bibehåller sitt artspecifika beteende även i fångeskap vilket kräver ett bra hägn med tydliga mål. Det europeiska lodjuret är ett relativt populärt djur i djurparker i denna del av världen, och är än så länge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förändringar i bytestillgång att lodjurspopulationen minskar. På Skansen hålls två lodjur, en hona och en hane, i treårsåldern tillsammans i ett hägn.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ?Varför väljer man som journalist att blogga??, ?Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt??, ?Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?? och ?Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion??.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråksPubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässansPubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids Publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt Publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar Publik.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebär att medieproducenter påverkar sin Publik främst genom att bekräfta förhållanden som redan existerar i dagens samhälle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger även medier makt att förändra vilka diskurser som blir de rådande i samhället. Magasinen har en maktposition inom medievärlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en åldersbaserad målgrupp.

Regeringen beslutade 2002 att utreda reglerna om reducerade mervärdesskattesatser. För att komma undan gränsdragningsproblem föreslogs en enhetlig mervärdesskatt (moms) på 21,7 procent. Idrottsevenemang beskattas idag med 6 procent moms och en enhetlig moms på 21,7 procent skulle alltså innebära en momshöjning för idrottskonsument¬erna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vad en momshöjning skulle innebära för ett idrottsaktiebolags ekonomi och hur en eventuell prishöjning av evenemangsbiljetter påverkar besökarnas köpbeteende. Studien utformades med en deduktiv ansats.

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med Publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".