Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur markandsföringen ser ut i dagsläget för Färjestad BK, ta fram förslag på förbättringar och ändringar angående marknadsföringen och upplevelsen för att uppnå en vändning på en negativ trend.För att få fram information till uppsatsen valdes två respondenter, en representant från Färjestad BK respektive Wolfpack, i form av personliga djupgående intervjuer. Därmed genomfördes en kvalitativ metod för att få så ingående och relevant information som möjligt.Som teoretiskt underlag användes teorier inom marknadsföring, sportmarknadsföring, strategier, relationsmarknadsföring samt upplevelseekonomi. Underlaget valdes utifrån syftet med uppsatsen för att kunna lösa de problemformuleringar som ställdes.Informationen som samlades in från intervjuerna med respondenterna beskrevs i ett empirikapitel och används som ett underlag till de analyser, resultat och slutsatser som drogs.Analysen baserades på det teoretiska kapitlet och empirin samt egna tankar och åsikter med syftet som utgångspunkt. I analysen diskuterades främst Färjestad BKs marknadsföring, varumärke, aktiviter på och utanför isen samt publiksnitt. Viss vikt lades på hur det ser ut idag men störst vikt lades vid vad Färjestad BK har tänkt göra samt vad som bör göras.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Äldreomsorgen är en viktig del av välfärdssystemet och är i fokus för samhällsdebatten. De frågor som är aktuella handlar om vårdkvalitén, tillgång till vård och omsorg, ekonomiska medel samt vård i framtiden med allt det innebär. Arbetsvillkoren inom vården anses vara mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vad som är viktigt för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett påfrestande arbete med äldre och huruvida de anställda motiveras av dessa faktorer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse hos anställda inom äldrevården ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-ställelse hos personal inom äldrevården? Finns det skillnader mellan anställda i privat respektive kommunal regi? För att få en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsställelse inom äldrevården valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad på en enkätundersökning.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Dettyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal dåmånga kulturarv är gratis att besöka.Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsatssom kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk harpåverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster.Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag.

Travet står inför en demografisk förändring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det ställer krav på facktidningen Travronden som måste förbättra sin förståelse över marknaden och vad kunderna efterfrågar. Känner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen är det svårt att framställa en produkt så att tidningen kan behålla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sådana. Syftet med uppsatsen är att lära känna Travrondens läsare och upptäcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och läsarnas syn på Travrondens viktigaste utbud på hemsidan. Arbetet ska även genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förståelse över det val läsarna gör mellan tidning och hemsidan och där hitta nya kunder.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.