Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur publikmedverkan förändrats i Public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett särskilt fokus på nya medieformer.Teori: Då en enskild relevant teori saknas för området publikmedverkan inom Public service-radion har tidigare forskning från flera närliggande områden sammanställts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i Public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och Public service-uppdraget påverkar publikmedverkan och att det främst är nya medier som används för publikmedverkan.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består av en kvantitativ innehållsanalys som mäter utrymmet för publikmedverkan (mängd publikgenererat innehåll i sändning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som används för publikmedverkan vid två tillfällen. Undersökningen består av 20 sändningstimmar 1995 och 20 sändningstimmar 2010, jämnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen.

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan Public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt Public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

The aim of this master's thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library's mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries.

The aim of this master thesis is to examine the attitudes among library staff regarding a music downloading service called Musikwebb, which is available in many Swedish public libraries. It focuses on the impact of Musikwebb on the process of music selection, the relationship between Musikwebb and the digital development in public libraries and what service Musikwebb offers its users. The gathering of material was executed through focus group interviews with library staff in four libraries. This empirical material we divided in three categories: Music selection, The Library and its digital services, and Library services. We use the results of Sanna Talja?s discourse analysis regarding the relationship between Music, Culture and the Library to analyze our material.

This paper describes the development of direct and indirect service at the former Gothen­burg city library. This was during this period of time not the public library of the town, but a scientific library mostly serving the college, although also open to the public. Furthermore the services offered in Gothenburg are compared with those of the two old Swedish university libraries in Uppsala and Lund. The investigated direct serviceforms are "making material available", "guidance", and "localities". The indirect service areas are "the catalogue" and "the personnel and their competence".The conclusion is that the differences weren't that big and that Gothenburg city library was a modern library providing about the same services as you could find in Uppsala and Lund.

The purpose of this study was to describe and analyze youth community service in the Kalmar municipality. Our focus was on juvenile offenders and predecessor of public authorities. The juvenile offenders in our study have completed youth community service. A qualitative study was undertaken which include seven interviews. Our empirical data were compared and analyzed with previous research data.

The purpose of this study is to examine and explain why three Swedish public libraries failedin their ambition to act as information services for small and medium-sized firms (SMF). To support this purpose two major assumptions are made:1) Public libraries who plan to run this kind of "business" must act with the same means as "professional" services.2) The service must be adjusted to the information needs of the customer.Based on these assumptions sixteen factors which are crucial to the "success" for this kind of service are presented.Applied to the information services of Lidkoping, Sölvesborg and Västervik, these factors reveal a number of shortcomings and mistakes made by the libraries.To understand this result these information services are seen as parts of a traditional Swedish public "library-thought". It is shown that, fundamental ideas in the way the public libraries are defined, like the responsibility to act in a neutral and democratic way, also characterised the three information services.These ideas together with the opinion of SMF as a "rational" information-consumer resulted in information services who did not meet the information-needs and information-behaviour of SMF..

The purpose of this study was to describe and analyze youth community service in the Kalmar municipality. Our focus was on juvenile offenders and predecessor of public authorities. The juvenile offenders in our study have completed youth community service. A qualitative study was undertaken which include seven interviews. Our empirical data were compared and analyzed with previous research data.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och identifiera en yngre generations, 18 till 30 år, preferenser för konsumtion av etermedia (Tv) inom ramen för uppdraget om Public service samt hur de väljer och värderar de tjänster som erbjuds inom Tv-branschen. Det som undersöks närmare är orsaken bakom den minskade användningen av de tjänster som SVT erbjuder gentemot de kommersiella kanalerna och vad denna generation efterfrågar av det utbud som existerar.En kvantitativ metod kommer att användas för undersökningen och de empiriska data som undersökningen grundar sig på kommer att erhållas genom en enkätundersökning som sker via Facebook samt Itslearning där sammanlagt 106 personer deltar. Resultatet analyseras sedan med hjälp av tidigare genomförd forskning och inom teoriområdena värdeskapande, Service Dominant Logic samt tjänsteutveckling.Resultaten visar att denna generation efterfrågar underhållning som främsta värdeskapande aktivitet, i första hand hos de kommersiella kanalerna. Public service anses inte erbjuda ett större utbud av värdeskapande program och visar sig vara den främsta orsaken till varför minskningen av Public service sker. Under förutsättning att SVT skulle önska öka generation Y:s konsumtion av Public service, så skulle ett genomförande av följande ändringar rekommenderas: en större fokusering mot ett ökat utbud kring underhållande program föreslås som förbättringar som Public service kan genomföra och kan om det utförs korrekt attrahera fler individer från denna målgrupp.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en analys om läkarprofessionens eventuellt förändrade syn på patientbemötandet - gällande både sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angående marknadsanpassning av läkar- och patientrollen. Vi utgår från ett tolkande paradigm och använder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvård huvudsakligen utifrån Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhället, men även utifrån Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrån teorin. Empirin härstammar från åtta intervjuer och en observation, men består även av sekundärdata i form av artiklar från läkarfackpress.

The aim of this Masters thesis is to examine the user service discourses in the field of public libraries that can be identified in four Swedish library journals. Also which underlying causes that control the discourses and the consequences of them are examined. Questions in this study are: which discourses can be found, what characterises them, what kind of different discourses concerning technology in society control the user service discourses and what are the consequences of them. The theoretical starting-point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. The method is text analytic.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, Public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan Public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, Public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

The main purpose of this Master thesis is to illuminate the understanding of local politicians regarding the public libraries and the librarians. We argue that the local politicians´ opinions regarding public libraries and librarians influence the way they act and react in their roles as politicians.In order to achieve the aim of this thesis we focused on following questions:What are the opinions of the politicians:- regarding themselves in relation to the public library?- concerning public libraries in general and its functions especially in the municipalities of their own?- concerning the librarians and their work in a public function?What are the conclusions to be drawn regarding the politicians´ interest and commitment to public libraries in the politic daily-life of the municipalities? Our empiric material consists of qualitative interviews with six politicians elected in two municipalities in the interior of Västerbotten, a northern sparsely populated district. In order to distinguish the various opinions that emerge from the material, we apply a phenomenographic approach. The analysis result we present in three conceivable categories in order to express the different opinions.In general our study points at a positive and favourable attitude to the public library, and all the respondents assume that the municipality ought to offer this service.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public service..

In the mid-1990?s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public service media on the Internet. The two major Swedish Public service companies Sveriges Television (?Swedish Television?, also called SVT) and Sveriges Radio (?Swedish Radio?, also called SR) are included in this study.SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year.